Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare. Trots att andelen cirkulära och förnybara komponenter ökar och forskning om nya material sker är torv fortfarande ryggraden i den växande substratproduktionen.
Torv utgör idag ungefär 80 procent av odlingssubstraten i Europa. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionen är en expansiv del av de gröna näringarna. Vid storskalig produktion i kruka och i växthus behövs odlingssubstrat som är biologiskt stabila och fria från oönskade ämnen så att slutprodukten är säker att använda både för odlaren, växterna och slutanvändarna av produkterna från odlingen. Torven är fortfarande den viktigaste råvaran till odlingssubstrat för våra yrkesodlare och den är en oslagbar komponent för våra växter. Torven är homogen med bra struktur, pålitlig, säker, steril och ren. Den är fri från växtgiftiga ämnen och skadliga svampar och bakterier.
Svensk Torv har träffat två av alla 563 företag inom yrkesodling, med fokus på prydnadsväxter och plantskoleväxter i Sverige; Håkan Alverbäck, vd Alverbäcks Blommor och Miriam Dovrén, vd och ägare, Nya Eriksbo Plantskola.
På Alverbäcks Blommor produceras varje år stora volymer av lökväxter. Fokus är på tulpaner som under högsäsong innebär en produktion på cirka 1,5 miljoner tulpaner per vecka. På Nya Eriksbo Plantskola produceras cirka 180 000 plantor per år i kruka. Produktionen består av cirka 400 olika sorters utomhusväxter; bland annat fruktträd, bärbuskar, buskar för ekosystemtjänster i stadsmiljö och träd.
För båda yrkesodlarna gäller att substratet ska se till att växterna får tillräckligt med näring och vatten samt ge syre till rötterna så att de kan andas. Yrkesodlare är beroende av att substratet fungerar lika från gång till gång och att det är pålitligt. Torven har ett högre klimatavtryck men vinner på att det är inhemskt, finns tillgängligt i stora enhetliga volymer och går lätt att anpassa till många typer av kulturer. Torven gör nytta flera gånger, efter odlingen planteras hela rotpaketet med torv och allt i parker och trädgårdar – så det mesta går ju tillbaka till marken. Inom växthusodlingen komposteras den förbrukade torvbaserade jorden som sedan blir ny planteringsjord.
– Den torvbaserade jorden är fin, lätt och luftig. Där trivs rötterna väldigt bra och de frodas i torven. Torven har även en hög kapacitet att magasinera vatten, säger Håkan.
Inom båda verksamheterna är man överens om att det inom yrkesodlingen behövs en klok och långsiktig utveckling av alternativa odlingssubstrat. Men de ser också en framtid där torven fortsätter vara en viktig komponent som blandas upp med de nya, mer cirkulära råvarorna. Torvfria odlingssubstrat behöver
prestera lika bra som torven. Men dessa krav är svåra att nå med bara en av de alternativa substratkomponenterna. Oftast behöver flera komponenter blandas för att få ett önskat resultat och komponenternas miljöpåverkan måste också utredas.
– Vi behöver en mer nyanserad diskussion om torven som är baserad på fakta. Om det går för fort att ta bort torven är risken att det inte kommer att finnas någon odling kvar i Sverige, avslutar Miriam.
Text: Monica Dupouy
- Torven är ett odlingssubstrat som bidrar till miljömässigt renare odling, effektivare transporter samt sparar resursen vatten, jämfört med andra substrat.
- Torvens innehåll av kol belastar miljön i teorin men användning av torv leder till att nya växter produceras. Växter som binder in kol i sin biomassa genom fotosyntesen.
- Sverige har idag en mycket större torvtillväxt än torvuttag.
- När torven skördats efterbehandlas marken, enligt lagkrav i Sverige, bland annat till våtmarker.
- Man får ut mycket blomster från lite torv, det behövs bara några deciliter torv i en blomkruka.
Denna artikel finns med i Tidningen Viola nr 4 / 2024.
Här kan du läsa mer om tidningen.
Här kan du ladda ner Svensk Torvs sida som pdf.
