Hannu Salo, är en av initiativtagarna till alliansen Peat Alliance som består av nationella branschföreningar från sex länder inom torvindustrin – Sverige, Finland, Litauen, Estland, Lettland och Irland. Alliansens arbete är att tillsammans påverka och informera våra EU-parlamentariker om en hållbar och långsiktig lösning vad gäller torv med fokus på odlingsindustrin, globalt.
Torv är en produkt som berör den globala produktionen och användningen i hela världen. Men att enbart fokusera på torvfrågan är inte tillräckligt intressant för våra EU-parlamentariker. Torven behöver lyftas in i ett större perspektiv där fokus är på framtidens hållbara jordbruk, livsmedelstrygghet, matsäkerhet, djurskydd och nationella försörjnings- och beredskapsmöjligheter. Först då
har vi inom torvbranschen en större möjlighet att få vår röst hörd, berättar Hannu Salo, chef för torv på Bioenergia ry – Bioenergy Association of Finland och koordinator i Peat Alliance, genom Growing Media Finland.
Vad är syftet med Peat Alliance?
Medlemsorganisationerna inom Peat Alliance har ett gemensamt syfte och en gemensam målsättning. Det behövs en långsiktig, flexibel och strategisk plan, inom EU såväl som över hela världen, vad gäller torvindustrin. Torven är en viktig och komplex fråga som omfattar biologisk mångfald, klimatet och säker matförsörjning i världen. Vi förespråkar en klok och hållbar produktion och användning av torv inom odlingsindustrin i Europa och globalt.
Hur länge har Peat Alliance funnits?
Utbyte av information, sporadiska möten samt gemensamma seminarier, som exempelvis ”the Baltic Peat Producer´s forum” har pågått under flera år. Men de
gemensamma ansträngningarna startade under 2020 i samband med att EU:s nya initiativ och förslag om ”Fit for 55”, ”LULUCF” samt ”Sustainable Finance” påbörjades och hamnade i fokus. Vi insåg då att våra nationella resurser och påverkansåtgärder på nationell medlemsnivå inte räcker till. Det är bättre att vi med gemensamma krafter och en samlad röst utför påverkansarbete i Bryssel då vi har ett gemensamt mål. Namnet Peat Alliance antogs som arbetsnamn steg för steg först under 2021.
Hur arbetar ni inom alliansen?
Och vilka är era budskap?
Vårt arbete bygger huvudsakligen på informationsutbyte, identifiering av rätt personer i förberedande politiska processer och att få träffa dessa nyckelpersoner så att vi kan leverera och informera om våra huvudbudskap. De nyckelbudskap vi vill förmedla handlar om livsmedelsförsörjning, matsäkerhet, hållbart jordbruk, djurskydd och nationella försörjningsmöjligheter som säkrar Europas självförsörjande. Det är viktigt att budskapen är lättförmedlade och intressanta att ta del av. Torv som sådan, nämns när det behövs, men fokus är att edvetandegöra
viktiga frågor och visa på lösningar där torv är ett väsentligt och möjliggörande element.
Är det något land som bär ledartröjan?
Vi har ett demokratiskt samarbete och är jämlika inom alliansen. Till exempel så roterar vi ordföranderollen i våra korta och månatliga möten och under mötet använder vi bordet-runt metoden för att lyfta olika frågeställningar och aktuella händelser. Kostnaden för de tjänster vi behöver och köper in är uppdelade enligt överenskommelse och, organisationskostnader har vi lyckats undvika, då alla medlemmar verkar under sina nationella bransch-organisationer.
Vilka är utmaningarna under hösten 2023?
Huvuduppgiften nu i höst är att börja informera om och få in våra nyckelbudskap i nästa EU-kommissions arbets-program. Det är en mångfacetterad utmaning på flera nivåer där mycket av arbetet ska utföras på nationell nivå av torvalliansens länder, för att nå nationella ministerium, politiker och intressenter under hösten.
Restaureringslagen löstes delvis under Europaparla-mentets omröstning i juli 2023, men vi fortsätter att övervaka hur deras trepartsmöten kommer att gå. Hållbar ekonomi tillsammans med nya initiativ för rapportering av företagsansvar kan vara den största enskilda frågan. Där arbetar vi på minst två nivåer för att föra dialog och påverka – i Bryssel, med hjälp av konsulter och påverkansagenter samt i nationella regeringar och i varje land inom finanssektorn med banker och försäkringsbolag.
Hur engagerade och aktiva är politikerna i de olika medlemsländerna?
Det beror på politikerna, och jag måste erkänna, åtminstone från ett finskt perspektiv, att det inte nödvändigtvis är de mest aktiva och torvvänliga politikerna som vi bäst kan lita på som förmedlare av våra uppdrag. Vårt mål är att närma oss de framstående politiker som har bäst inflytande över beslutsfattandet på EU-nivå. Och det finns givetvis skillnader mellan länderna och även tidpunkter när politikerna accepterar och förbinder sig till gynnsamma åtgärder gentemot torv inom odlingsindustrin.
Hur är de svenska politikernas intresse?
Skillnaden mellan Sverige och Finland är att politikerna i Finland fortfarande har kvar bilden av torv som ett energibränsle, vilket inte är fallet i Sverige. Men de flesta beslutsfattare i Sverige, samt i de andra länderna, har väldigt liten kunskap om torvproduktion, dess effekter på miljö och klimat samt torvanvändningen i största allmänhet. Det är därför av stor vikt att vi fortsätter att leverera och informera grundläggande fakta om torven i ett större perspektiv och håller uppe en dialog med våra politiker, särskilt med de nyvalda politikerna.
Hur viktig är torvfrågan hos våra beslutsfattare inom EU?
Torvfrågan är inte alls viktig, om vi bara skulle se det som ett isolerat ämne. Det är dess tillämpningar och möjligheter som är intressanta, där odlingsindustrin är den viktigaste. Torvfrågan som sådan måste därför formuleras och jämföras med alternativa odlingssubstrat och komplementerande råvaror vad gäller tid, tillgänglighet och kostnad, utifrån ett balanserat och opartiskt perspektiv. Om inte torven ses som en del i den viktiga odlingsindustrin är risken att en del av en miljard euro industri förstörs samt dess mervärdeskedja och i värsta fall äventyrar vi livsmedelsförsörjningen och vår matsäkerhet.
Det är därför vi inte vill prata om ”torvfrågan” som en isolerad fråga. Vi vill få in och prata om torven utifrån ett större perspektiv där torven spelar en viktig roll när vi pratar om framtidens klimatfrågor. Hur vi säkrar upp matförsörjning till världens befolkning. Hur vi kan spara på kolanvändning genom att effektivisera livsmedelssystem och produktion av växter genom att använda högkvalitativa odlingssubstrat och jordfri odling. Och hur vi på så sätt kan låta naturen få ta mer plats i stället för omfattande, öppna växtodlingar samt rädda jord och vattendrag från att förstöras genom gödsling och odling i tätbebyggda områden.
Text: Monica Dupouy
Foto: Iida Hollmen och Simone Åbacka
Sifforna i grafen visar användningsvolymen av odlingssubstrat i världen 2017 och förväntad användning 2050. Den globala marknaden för odlingssubstrat är dynamisk med potential att öka fyrdubbelt mellan 2017 och 2050 med tanke på den förväntade tillväxten av världsbefolkningen, ökning av levnadsstandarden för de flesta människor och påverkan av trender för grönsaker, prydnadsväxter, hantering av vattenbrist, urbanisering med mera.
Källa: Wageningen University & Research (NL), International Peatland Society och “Growing media for food and quality of life in the period 2020 – 2050”. Artikel skriven av C.Blok, B. Eveleens och A. Van Winkel utgiven på ISHS – International Society for Horticulture Science.
Peat Alliance – Medlemmar: Nationella branschföreningar inom torv från sex länder – Estland, Lettland, Finland, Litauen, Irland och Sverige.
Samarbeten: CSPMA i Canada, Lithuanian Peat i Litauen, IVG i Tyskland samt Growing Media Europe (GME) som jobbar med alla substrat.
Syfte: Att förespråka för en klok och hållbar produktion och användning
av torv inom odlingsindustrin i Europa och globalt. Tillsammans blir vår röst starkare i EU.
Historik: Namnet Peat Alliance antogs 2021 efter flera års utbyte av information, sporadiska möten och gemensamma seminarier.
Fit for 55 – EU:s mest omfattande satsning för att skynda på klimatomställningen som ska bidra till att minska EU:s utsläpp med minst 55% senast 2030.
LULUCF – Land Use, Land-Use Change and Forestry. LULUCFreglerna rör koldioxidavtrycket från verksamheter med anknytning till omvandling, användning och förvaltning av mark och skog, för såväl människans som miljöns bästa. Verksamheten kan bedrivas i områden med betesmark, jordbruksmark och skogar.
Sustainable Finance – EU-kommissionen har presenterat nya åtgärder för hållbar finans. Syftet med åtgärderna är att underlätta användningen av EU:s ramverk för hållbar finans och säkerställa att det fortsätter stödja finansieringen av företags omställning till hållbarhet.
