Svaret är att det finns en mängd material som delvis kan ersätta torven men idag finns de inte i den mängd och kvalitet som efterfrågas av jordtillverkarna. Alternativ till svensk torv är i första hand importerad torv från länder utanför Europa t ex Belarus och Ryssland.
I storskalig jordproduktion behövs råvaror som är tillgängliga året om, de ska vara biologiskt stabila och dessutom vara fria från oönskade ämnen så att slutprodukten är säker att använda både för odlaren, växterna och slutanvändarna av produkterna från odlingen.
Alla material ger ett klimatavtryck och nyttan måste alltid avvägas mot den negativa påverkan materialen orsakar.
För att växter ska trivas måste jorden de växer i ha en god balans mellan luft och vatten, alla näringsämnen ska finnas tillgängliga i goda proportioner och den kemiska balansen ska vara rätt. Används naturgödsel behövs ett aktivt mikroliv som omsätter gödseln till näringsämnen som växterna kan ta upp. Odlaren vill ha en jord som är lätt att hantera och som det växer bra i till en rimlig kostnad. Med torv är det lätt att styra alla egenskaper till en utmärkt odlingsjord medan alternativen till torv så gott som i samtliga fall behöver blandas med andra material för att få en god funktion.
Kompost
Kompost brukar lyftas fram som det självklara alternativet till torv. Problemet med kompost är att det är ett helt odefinierat material såvida man inte även talar om vad komposten tillverkas av, hur komposteringen går till och mognadsgraden på materialet. De flesta kompostmaterial blir både för kompakta och för näringsrika för att kunna användas som ersättning för torv. Men om de kan blandas med torv går det att göra utmärkta jordar av dem.
Bark
Bark används redan i dag i jordprodukter. Risk för höga tungmetallhalter om för stor andel används i jordblandningar. Konkurrens om materialet med energibranschen.
Kokos
Kokos är en biprodukt från kokosplantager där kokosnötens yttre skal ger både fibrer och ett smuligt brunt material som har liknande egenskaper som torv. Men materialet måste avsaltas och maskinellt bearbetats innan de skeppas från Asien. Tvättningen görs med sötvatten som är en begränsad resurs och miljöpåverkan vid anläggning och drift av plantagerna är oklara.
Naturgödsel
Naturgödsel används redan idag men behöver hygieniseras, komposteras och blandas ut med andra material för att bli hanterbart och med rimliga näringsvärden. Risk för bekämpningsmedelsrester.
Sågspån
Sågspån behöver komposteras för att fungera i jord då färskt material fastlägger kväve. Stor konkurrens om materialet med andra branscher bl a energibranschen
Träfiber
Träfiber ett nytt lovande material som specialtillverkas av stamved just för odlingssubstrat. Måste blandas med andra material i jordblandningar. Finns inte svensk produktion.
Fibermull
Fibermull få pappersbruk är en restprodukt som används i svensk jordproduktion. Måste komposteras och balanseras med näring och blandas upp med andra material.
Odlad vitmossa
Odlad vitmossa är spännande nytt material som kan odlas på efterbehandlade torvtäkter. Inte tillgängligt i Sverige idag men försök pågår.
Rest från biogasproduktion
Rest från biogasproduktion används idag i små volymer, precis som kompost måste man här titta på vad ingångsmaterialen består av. Biogasrest från gödsel och andra rester från jordbruket och livsmedelsindustrin är mest intressant. Behöver komposteras och blandas med andra material för att balansera höga näringsvärden.
Fiber från gräs och andra växter
Fiber från gräs och andra växter kräver stor insats för att samlas in och bearbetas genom rötning eller kompostering. Försök pågår utomlands.
Biokol
Biokol i rätt fraktion kan användas i jordprodukter som ett strukturmaterial. Svensk biokolproduktion ökar men än så länge är volymerna små. Kostnadsbilden är ännu för hög för att motivera en större inbladning i jord.
Stenull
Stenull, spunnen basalt (en bergart) som kräver en stor energiåtgång vid tillverkning. Ej komposterbart men kan återvinnas. Används inte i jordproduktion men används som substrat i yrkesodling.
