Hållbart torvbruk

Orimligt förslag från miljöberedningen om torven

Miljöberedningens förslag till förbud mot nya och förlängda tillstånd för torväkter är drastiskt och saknar bred vetenskaplig förankring. Sverige förtjänar en bredare analys av både miljöpåverkan och samhällskonsekvenser, skriver styrelsen för Svensk Torv. Klimatdiskussioner måste utgå från fakta. Om debatten bygger på felaktiga eller förenklade påståenden är risken stor att politiken går i fel riktning […]

Orimligt förslag från miljöberedningen om torven Läs mer »

Torven – en livsviktig resurs för skogsbruket!

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar, och förvaltningen av den kräver både långsiktighet och gedigen kunskap. Hos Orsa Besparingsskog som bildades 1879, finns en mångårig tradition av hållbart skogsbruk där naturhänsyn och produktion går hand i hand. Med en snart 150-årig historia har skogen utvecklats i samspel med både markägare och lokalsamhälle. Orsa Besparingsskog

Torven – en livsviktig resurs för skogsbruket! Läs mer »

Bör Sverige oroa sig?

Ja, i allra högsta grad. Miljömålsberedningen föreslår ett förbud till nya såväl förlängda tillstånd gällande torvtäkter i Sverige från och med 1 januari 2026. Detta beslut har fattats med bistånd från endast EN forskares åsikter kring denna verksamhet. Är detta rimligt? Nej, naturligtvis är det inte så. Många andra forskare varnar för de problem som

Bör Sverige oroa sig? Läs mer »

Här är svaren om torv som media inte redovisar

Medias rapportering av torv, torvbruk och klimatbrottsligheten redovisar konsekvent endast en sida av verkligheten. Därför är det svårt för allmänheten att bilda sig en uppfattning, byggd på fakta och verklighet. Branschföreningen Svensk Torv har sammanställt frågor som ställts i media och svarat på frågorna – något som vi inte fått möjligheten att göra i media.

Här är svaren om torv som media inte redovisar Läs mer »

Torven blir allt viktigare och branschens efterbehandlingar är värdefulla för miljön

Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare, och torv är ryggraden i substratproduktion. Odlingssubstrat är nödvändigt för att kunna odla grönsaker, blommor och växter till gröna utemiljöer samt skogsplantering. Torvens goda egenskaper har även gjort att allt fler inom svensk djurhållning använder sig helt eller delvis av torv i sina

Torven blir allt viktigare och branschens efterbehandlingar är värdefulla för miljön Läs mer »

Ledare i ATL: Hela SVerige är på väg ner i diket på Hällarydsmossen

Torvtäktens diken är fast egendom i form av fastighetstillbehör och omfattas inte av någon allemansrätt. När domstolen i Eksjö inte kan lagen och skriver ett felaktigt domslut är samhället illa ute. Skadegörelsen kan inte kidnappas av allemansrätten. Den gäller inte mark för tillståndsgiven verksamhet i form av lagliga diken. Detta borde domstolen känna till! Klimatbrottslighet

Ledare i ATL: Hela SVerige är på väg ner i diket på Hällarydsmossen Läs mer »

Aktuella frågor och svar om torv

Det finns många frågor om torv, du hittar svaren i vår FAQ.  Här är svar på några frågor som nyligen varit i fokus.  Här hittar du Tidningen Svensk Torv.  Nummer 2/2024 innehåller mer information om hur torvbranschen skapar ny biologisk mångfald och nya våtmarker, varför våra djur mår bra av torv och hur torven bidrar

Aktuella frågor och svar om torv Läs mer »

Användning av torvbaserad jord bidrar till myllrande våtmarker och kolinbindande skog

Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare, och torv är ryggraden i substratproduktionen. Det är därför viktigt att diskussionen om torv bygger på fakta och inte åsikter och missuppfattningar. En ny rapport, som sammanställts efter en inventering av hur stora arealer torvtäktsföretagen efterbehandlar, redovisar att det är ett mycket stora

Användning av torvbaserad jord bidrar till myllrande våtmarker och kolinbindande skog Läs mer »

Torvbranschen efterbehandlar mer mark än vad som återväts genom statliga medel

De obligatoriska efterbehandlingar torvtäktsföretagen gör efter slutförd täktverksamhet, helt utan kostnad för staten, överstiger vida vad Skogsstyrelsen hittills åstadkommit med statsbidrag vilket i våras uppgavs vara cirka 500 ha enligt dess ansvariga Hillevi Eriksson. En ny rapport visar hur stora arealer torvtäktsföretagen har efterbehandlat och därmed stoppat växthusgasutsläpp. Rapporten redovisar också vilka sorts nya marker

Torvbranschen efterbehandlar mer mark än vad som återväts genom statliga medel Läs mer »