SvenskTorv

Fakta

Det är viktigt att skilja på torv från orörd mark och torv från dränerad, av människan påverkad mark. I Sverige skördas endast torv från dränerad mark vilket gör att resonemanget, som ofta handlar om orörd torvmark, bidrar till att synen på torvbruk blir felaktig. 

Torvbruk har lång historisk tradition i Sverige. I början på 1900-talet fanns statliga torvskolor som lärde ut hur man tog tillvara torv för energi och odling. Staten gav bidrag ända till 1990-talet för att markägare skulle dränera (gräva diken) på sin torvmark. Syftet var att utöka landets jord- och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade. Det är på dessa marker vi i Sverige kan skörda torv och vid efterbehandling av marken skapa ett högre naturvärde än vad marken hade innan. Dessutom binds växthusgasutsläppen in så att marken blir en kolsänka. Här kan du ladda ner ett faktablad om den svenska hållbara torven.

Fördelar med svensk torv

Svensk torv minskar importbehoven och gynnar skogen. Det är bara några av de fördelar som finns med att använda svensk torv som dessutom är strikt kontrollerad och där Sveriges torvproducenter efterbehandlar varje kvadratmeter nyttjad mark till ny biologisk mångfalt.

Ladda ner ett faktablad om fördelarna med svensk torv.

Torvfakta

Jorden du köper till din trädgård är baserad på torv. 380 miljoner skogsplantor drivs upp i torv varje år. Nästan alla odlade bär och grönsaker du äter är odlade i torv.

Ladda ner ett faktablad om växttorv och miljö.

Växthusgasutsläpp i Sverige

Torvbruk bedrivs bara på 12 500 hektar av Sveriges totala yta av dikade torvmarker som uppgår till 2,3 miljoner hektar.  Så gott som alla växthusgasutsläpp från dikade torvmarker sker från annan verksamhet än torvbruk såsom produktivt skogsbruk och jordbruk. Det förekommer osanna uppgifter både från aktivister och media om att torvbruket skulle generera utsläpp motsvarande den svenska inrikestrafiken. Detta är inte sant eftersom 99,5 procent av de dikade torvmarkerna består av annan verksamhet än torvbruk.

Torvbruket är dessutom den enda av verksamheterna på dikade torvmarker som har lagkrav på efterbehandling. Därmed stoppar torvbruket växthusgasutsläpp och gör ett stort klimatarbete helt utan statliga bidrag.

Läs mer om miljöpåverkan här.

Därför är torvbruket tryggt, säkert och utsläppen minimala

Klimatdiskussionerna måste utgå ifrån fakta för att nå framgång. Därför är det viktigt att sätta sig in hur lite av Sveriges dikade markarealer som används till torvbruk (0,5 procent) och hur liten torvbrukets miljö- och klimatpåverkan är jämfört med resterande 99,5 procent av Sveriges dikade torvmarker.

Trots sin litenhet är torvens betydelse för vår överlevnad mycket stor. Naturtillgången torv skapar stor samhällsnytta främst som odlingsjord för att Sverige ska klara sin livsmedelsförsörjning.

I denna pdf finns fakta om vår inhemska naturresurs som vi i Sverige skördar säkert, tryggt och kontrollerat.

Här kan du läsa artikeln på hemsidan

FAQ om torv och torvskörd

Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur

Den svenska torv som används inom yrkesodlingen resulterar alltid i kolinbindande nya marker, såsom våtmark och skog eftersom torvtäkten efter avslutad skörd alltid måste efterbehandlas enligt lagkrav i Miljöbalken.

Det betyder att det till storleken minimala torvbruket åstadkommer både betydande minskningar av växthusgaser och värdefulla naturmiljöer i hela Sverige.

Läs mer om efterbehandlingen här

Svenskt torvbruk är grönare än du tror

- Specialutgåva av Tidningen Svensk Torv

I denna specialutgåva av Branschföreningen Svensk Torvs tidning har vi samlat fakta om Sveriges hållbara torvbruk, som är unikt jämfört med andra länder i Europa.

Vi har märkt att många – allt från politiker och myndigheter till journalister och konsumenter – saknar information om vad torv är och vad den används till, hur torv skör­das och att marken alltid efterbehandlas. Och att torv i Sverige enbart skördas på dränerad torvmark, alltså inga orörda våtmarker tas i anspråk för att producera den svenska torven. Sveriges största markutsläpp, från de dräne­rade torvmarkerna är orsakat av bidragen som staten givit i över 100 år för att utöka jord- och skogsarealen i landet. Torvbruket har en realis­tisk plan för hur utsläppen kan stoppas. Ladda ner tidningen och läs mer!

Tidningen Svensk Torv - Specialutgåva