SvenskTorv

Rapporter och vetenskapliga artiklar

Här hittar du rapporter som berör torvbranschen. De är uppdelade i de rapporter som TorvForsk initierat eller är delaktiga i och övriga rapporter som vi tror är intressanta för dig som är engagerad i torvbranschen. Hör av dig om det är någon rapport du saknar:  info@svensktorv.se

Utvecklad bränsle-beredskap till fjärr- och kraftvärmeverk inför höjd beredskap

Januari 2024

Denna rapport har sammanställts av Ramboll på uppdrag av Energimyndigheten hösten 2023.
Den utgör ett underlag med analys av nuläge, utvecklingsbehov och förslag på åtgärder inom försörjningstrygghet/bränsleberedskap inför och under svåra samhällskriser och höjd beredskap.
NOT:  På sidan 60 står det om energitorv och rekommendationen att torv ska bli Sveriges beredskapsbränsle.
Här kan du ladda ner rapporten som PDF.

Energimyndigheten - Förslag till en fjärrvärme och kraftvärmestrategi

December 2023

Torv är ett beredskapsbränsle enligt Energimyndigheten
Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en Fjärr- och kraftvärmestrategi i juni 2022. Energimyndigheten slutredovisade uppdraget den 15 december 2023.
Energimyndigheten föreslår ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap. Bränsleberedskapen bör bestå av en kombination av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen. Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager.
NOT: På sidan 18 framgår Energimyndighetens rekommendation vad gäller bränsleråvaror för beredskap; torv och rundved.
På sidan 153 redogör Energimyndigheten för ”Värmeberedskap – Ökad motståndskraft i samhället”
Här kan du ladda ner rapporten som PDF.
Här kan du läsa rapporten på Energimyndighetens hemsida.

Försök att återställa våtmark fick oönskad effekt – här ökade utsläppen

Juni 2023

Sveriges Radio
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio här.

Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv

Juni 2023

Ur SLU:s klunskapsbank
Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar kopplade till vår tids problem med klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Den här artikeln återspeglar flera vattenforskares kunskaper om våtmarker. Naturens egna njurar. Läs texten på SLU:s hemsida.

Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)

Juni 2023

Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid Baltic Breakfast juni 2023. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd. Läs mer om mötet på Stockholms universitets hemsida.

Sveriges Torvmarker - Arealer och tillstånd enligt data från Riksskogstaxeringen 2014-2018

Skogforsk, 2020-02-02

Avsikten med denna rapport är att ge en kortfattad överblick av kunskapsläget kring torvmarkerna. Torv täcker nära en fjärdedel, eller 10 miljoner ha, av Sveriges yta. Merparten av dessa marker har ett torvlager som är 30 cm eller djupare och räknas i skogliga sammanhang som torvmarker.

Denna sammanställning av data rörande Sveriges torvmarker har tillkommit på initiativ av Branschföreningen Svensk Torv.
Ladda ner rapporten som pdf

Energitorv i Sverige

SGUs årliga sammanställning av Sveriges skörd av energitorv visar på en ökning av produktionen 2018 jämfört med 2017. Största produktionen av energitorv skedde i Jämtlands och Norrbottens län.
Läs mer på SGUs hemsida >>

Växthusgasemissioner från återvätning av avslutad torvtäkt

I en studie publicerad 2020 visar forskare vid SLU i Uppsala att restaurering genom att skapa en grund sjö av en avslutad torvtäkt har stor potential att minska växthusgasutsläppen från näringsrika torvmarker. 

Läs en kort sammanfattning på svenska >>
Ladda ner rapporten på engelska som pdf >>
Läs den vetenskapliga artikeln och rapporten >>

Klimatrapporten Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar

PROJEKTRAPPORT NR 15

Rapporten är utgiven, januari 2015, av Svensk Torvforskning, TorvForsk, som är en allmännyttig forskningsstiftelse. Den bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts och som Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen mark och miljö vid SLU, har granskat och sammanställt tillsammans med andra forskare.

Projektrapport nr 15 på svenska (uppdaterad juni 2016) >>
Projektrapport nr 15 på engelska >>
Särtryck om rapporten ur Tidningen Svensk Torv nr 1 2015 >>
Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska >>
Populärvetenskaplig sammanfattning på engelska >>

Torv som sameldningsbränsle/additiv till biobränslen för att minska askrelaterade problem i värme-/kraftvärmeverk – En sammanställning av kunskapsläget

En forskningsrapport om torv och sameldning.

Rapporten är skriven av Marcus Öhman vid Luleå tekniska universitet
(avd. energivetenskap) och Christoffer Boman vid Umeå universitet
(TFE/TEC-Lab) och utgiven vid Luleå Tekniska Universitet.

Ett flertal kraftvärmeanläggningar i Sverige och Finland sameldar eller har sameldat torv med biomassa. Driftserfarenheter och tidigare utförd forskning visar att samordning av trädbränslen
med torv väsentligt förlänger livslängden hos överhettarna och
minskar risken för bäddagglomerering i fluidiserade bäddar. Sameldning med torv har också visat sig reducera emissioner av fina partiklar från små och mellanstora rosteranläggningar.

Ladda ner sammanfattningen från rapporten >>
Om du vill ha rapporten i sin helhet kontakta info@svensktorv.se .

Klimatpåverkan från energitorv ur ett systemperspektiv

Profu har analyserat energitorvens klimatpåverkan ur ett utvidgat systemperspektiv.

På uppdrag av Svensk Torv, TorvForsk och Neova har Profu, projektinriktad forskning och utveckling, analyserat energitorvens klimatpåverkan ur ett utvidgat systemperspektiv.

Klimatpåverkan från användning av torv för energiproduktion har diskuterats mycket under de senaste decennierna, och genom åren har det genomförts ett flertal studier och livscykelanalyser som har studerat klimatpåverkan från torvmarker, torvanvändning och återställning av torvmarker.

Ladda ner Profus rapport (pdf) >>

Utvärdering av pyrolysperspektiv hos torv från Saltmyran, Arvidsjaur

PROJEKTRAPPORT NR 19

Ett torvprov från Saltmyran i Arvidsjaur har utvärderats både teoretiskt och experimentellt utifrån dess pyrolysegenskaper. Teoretiskt utifrån den kemiska analysen på torv och experimentellt genom ett pyrolysförsök i RISE ETC:s pilotanläggning, POC.

Bränsleparametrar som är viktiga utifrån ett pyrolysperspektiv är flykthalt men även
elementarsammansättning och askhalt. Jämfört med stamved har torv lägre flykthalt, lägre syrehalt och högre askhalt. Utifrån dessa parametrar förväntas att vid pyrolys av torv kommer utbytet av pyrolysolja vara lägre jämfört med vid pyrolys av stamved. Eftersom syrehalten är lägre i torven kommer antagligen även oljan att innehålla en lägre halt syre vilket kan ha en positiv effekt på pyrolysoljans egenskaper.

Ladda ner projektrapport nr 19 (pdf) >>​​

Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning

PROJEKTRAPPORT NR 18

Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning; undersökningar vid Porla, Toftmossen och Västkärr. Rapport skriven av: Lars Lundin, Elve Lode, Torbjörn Nilsson, Monika Strömgren, Sabine Jordan, Sergei Koslov

Myrar och torvmarker är betydelsefulla inslag i Sveriges natur. Ungefär 15% av landets yta utgörs av torvmarker. Markerna fyller många ekosystemfunktioner såväl i naturligt tillstånd som nyttjade inom areella näringar. En användning är utvinning av torv, som substrat för främst odling, energi och strö i ladugårdar. Den senare i förlängningen att nyttjas inom jordbruket som markförbättrare. Utvinningen av torv innebär extraktion av materialet från det naturliga tillståndet och det blir uppenbar påverkan på myrmiljön.

Efter avslutad täkt ska markerna överföras till alternativ användning och en sådan är tillskapande av våtmark med på lång sikt nyskapad torvbildning till en ny myr. Det är just detta efteranvändningsalternativ, som detta projekt och rapport behandlar.

Ladda ner projektrapport nr 18 (pdf) >>

Bedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt

ÖVRIGA RAPPORTER

Syftet med denna vägledning från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning är att belysa ett antal frågor som berör geologiska förhållanden och som är av betydelse vid torvtäktverksamhet.

Vägledningen utgör en del av SGUs stöd till såväl torvproducenter och handläggare på Länsstyrelser och vid Miljöprövningsdelegationer som konsulter som sammanställer ansökningar om torvtäkt.

Ladda ner rapporten (pdf) >>