- 4-500 miljoner skogsplantor planteras i torvbaserad jord i Sverige varje år.
- Tillväxten av torv är cirka 40 miljoner kubikmeter och skörden är cirka 2 miljoner kubikmeter.
- Många grönsaker du köper börjar sitt liv i torv.
- Torvbranschen efterbehandlar fler hektar dikad torvmark än någon annan i Sverige.
Av Sveriges dikade markarealer används används 0,5 procent till torvbruk….
Närproducerad och hållbar mat
All svensk torv är producerad under noggrant kontrollerade former. Torv skördas bara på redan dikade och påverkade torvmarker. När torven är färdigskördad efterbehandlas (omvandlas) torvtäkten alltid till en kolinbindande mark, som våtmark eller skog. Därmed stoppas växthusgasutsläppen.
Torvbrukets utsläpp är….
Värme och el i kristider
Torv har under århundraden bidragit till att hålla värmen i den svenska hemmen. Ända sedan 1500-talet har torv varit en säker värmekälla som gjort att den svenska befolkningen sluppit frysa i sina hem. Extra viktigt är det när elförsörjningen sviktar och världsläget gör import av biomassa osäker.
Energitorv är en fossilfri inhemsk råvara….
Strötorv ger djuren en bättre miljö
Strötorv är ett bra material inom djurhållning eftersom torv binder ammoniak i mycket hög grad och är antiseptiskt. Torv binder näring och blir utmärkt gödsel och fungerar även som fodertillsats till grisar. Strötorv är ett bra alternativ till halm i stallen för grisar, kor, hästar, får och kycklingar…..
Skogsplantorna växer i torv
Tillgång på torvbaserad jord är en förutsättning för tillväxten i det svenska skogsbruket. För att det ska löna sig för skogsbolagen måste de ha torv av hög kvalitet och torv är det enda odlingssubstratet som har de rätta egenskaperna.
Svensk låghumifierad torv ger....
NYHETER
Från avvecklingshot till framtidstro – regeringen öppnar för fortsatt svensk torvproduktion
Svensk Torv välkomnar regeringens utkast till naturrestaureringsplan. Till skillnad från tidigare myndighetsförslag innehåller planen inget generellt stopp för nya torvtäkter eller förlängningar av befintliga tillstånd. Regeringen slår dessutom fast att Sverige ska använda EU-regelverkets flexibilitet för att värna konkurrenskraft, råvaruförsörjning och ett proportionerligt genomförande. När Naturvårdsverket tidigare presenterade förslag till genomförande av EU:s naturrestaureringsförordning såg
DEBATT: Problemet är inte lagstiftningen utan att lagen inte tillämpas
I en replik i ATL skriver Svensk Torvs generalsekreterare Rickard Axdorff att problemet vid återkommande aktivistaktioner mot laglig torvproduktion inte främst är bristande lagstiftning, utan att de verktyg som redan finns inte används. Axdorff delar riksdagsledamöterna Sten Berghedens och Lars Beckmans uppfattning att de gröna näringarna måste få samma skydd som alla andra i samhället.
Debatt: Klimatkrisen är ingen fribiljett från rättsstaten
I en slutreplik i Borås Tidning argumenterar Sören Åkesson för att debatten om torv ytterst handlar om synen på rättsstat, demokrati och respekt för lagligt tillståndsgiven verksamhet. I artikeln ifrågasätter han resonemanget att klimatengagemang skulle ge särskilda mandat att bryta mot lagar eller sätta sig över demokratiskt fattade beslut. Han framhåller att den som medvetet
Klarar sig den gröna näringen utan torv?
Senast den 1 september ska Sverige lämna in ett utkast till den nationella restaureringsplanen till EU-kommissionen. Hur den svenska torvproduktionen påverkas är ännu oklart. “För nuvarande betraktar Jordbruksverket torv som ett mycket svårersättligt inblandat substrat för vissa delar av växtodlingen. Det behövs mer forskning om alternativen innan vi kan säga hur en sådan omställning bäst
Rättsstaten får inte ge vika för aktivism
Rättsstaten måste gälla även när åsikterna går isär. Debatten om torvtäkten i Grimsås handlar inte längre bara om torv. I en replik i Borås Tidning lyfter Svensk Torvs generalsekreterare Rickard Axdorff en principiellt viktig fråga: Ska laglig och tillståndsprövad verksamhet kunna bedrivas i Sverige, eller ska den som är beredd att gå längst i sina
Fakta om miljöpåverkan
Att minska läckagen från dränerad torvmark är en miljöåtgärd som skulle betyda mycket för klimatet. I Mellansverige finns ett av landets större projekt i den vägen, nämligen sjösänkningen av Hjälmaren som gav 19.000 hektar ny mark. Det stämmer att dikade torvmarker….
Följ oss:
