MEDIA
Vill du komma i kontakt med Branschföreningen Svensk Torv, kontakta kansliet: info@svensktorv.se
Media
Här har vi samlat material från media om torvbranschen.
Här kan du läsa vårt öppna brev till media i samband med rapportering om aktivisters sabotageaktioner mot våra medlemmars lagliga, noga kontrollerade, hållbara torvbruk.
Här hittar du Ingrid Kyllerstedts krönikor i Bioenergitidningen.
Artikel från forskning.se Ämne: Miljö & klimat
2023-09-19
Bland politikerna råder konsensus om nyttan med att återställa våtmarker. Bland forskare är övertygelsen inte lika stor: I sämsta fall kan restaurering orsaka mer problem än nytta.
Här kan du läsa artikeln på forskning.se publicerad 2023-09-19
Land Lantbruk
2023-09-01
Debatt: Åsiktsstyrd forskning är också en samhällsfara
Torven är hållbar och oersättlig så som läget ser ut idag. De två forskarna från Göteborgs universitet framför samma inkorrekta termer och desinformation som militanta aktivister brukar göra. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, branschföreningen Svensk Torv, i en debattartikel.
Läs artikeln i Land Lantbruk här.
ATL
2023-08-31
Debatt: Klimataktivister går över gränsen i aktionerna mot torvbruket
Det finns demokratiska medel för den som vill göra världen bättre. De felaktigheter som sprids om svenskt torvbruk och den skadegörelse som riktas mot den lagliga och legitima verksamheten måste få ett stopp. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv, i en debattartikel.
Läs artikeln i ATL här.
Arbetarbladet
2023-08-04
Jonas Karlsson
Därför har Sandviken Energi slutat bränna torv
I en artikel i Arbetarbladet står att Sandviken Energi inte längre ska elda med torv. Men något ansvar för att återställa torvtäkten i Hedesunda tar inte det kommunala bolaget. Det gör däremot företaget Neova – något man faktiskt också enligt lag är skyldiga att göra.
Läs artikeln i Arbetarbladet här.
Not. Det finns dock felaktig information kring torven i artikeln. Det korrekta är att torv är fossilfritt och ett naturligt material som bildas av delvis nedbruten växtlighet på torvmarker. Den klassificeras av IPCC som torv, långsamt förnybar biomassa.
TV4 Nyheterna
2023-07-26
Konflikten kring svensk torvproduktion
TV4 Nyheterna tar upp aktivisters brottsliga aktiviteter på torvtäkter under sommaren.
Se nyhetsinslaget här, 10 minuter in i sändningen.
Not. Det är förvånande hur aktivister ger sig på den minsta aktören som verkar på endast sedan tidigare dikad torvmark och som dessutom aktivt arbetar med att efterbehandla marken och skapa naturvärde.
Jönköpings-Posten
2023-07-26
Ola Tedin
Ledare: Torvindustrin borde vara miljöaktivisternas morot och inte deras hatobjekt
I Ledaren i Jönköpings-Posten den 26 juli 2023 skriver Ola Tedin bland annat:
“För torv utgör själva livsbetingelsen för svensk odling. Även om torvutvinningen bara tar i anspråk 2 promille av landets 6,3 miljoner hektar torvmark, räcker det till att försörja i princip all grönsaksodling och mycket av frukt- och bärodlingen med torvströ att plantera alla grödor i.”
Han skriver vidare:
“Ironin i att våtmarksräddarna inte behöver rädda just de torvbärande markerna – de ska ju enligt lag obönhörligen alltid återställas känns episk. Att de samtidigt vill stoppa torvbytning och därmed rycka undan benen för landets grönsaksodlare landar bortom logikens domäner. Berättelsen blir nästan Lars Norénsk: Veganska aktivister stoppade torven – svalt ihjäl när morötterna” tog slut.”
Läs ledaren i Jönköpings-Posten här.
På vår hemsida kan du även läsa en längre version av den text som kom med i tidningen.
Land Lantbruk
2023-07-25
Debatt: Okritisk inställning till aktivister är ett samhällsproblem
Det är inte granskande journalistik att utgå från att klimataktivism är grundad på fakta och har rätt medan att företagen som bedriver en hållbar, kontrollerad och klimatpositiv verksamhet har fel. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, branschföreningen Svensk Torv.
Läs artikeln i Land Lantbruk här.
Nerikes Allehanda
2023-07-20
Debatt: Sluta gulla med klimatterroristerna
”Genom civil olydnad med förstörelse, hindrande av verksamhet och olagligheter försöker aktivister skapa uppmärksamhet. De blandar ihop begrepp och sprider rena lögner. Och media – utan djupare kunskap i ämnet – blir lätt nyttiga idioter som behandlar aktionerna som spännande nyheter och går rakt i aktivisternas gillrade fällor.” Detta skriver Claes Bohlin, tidigare styrelseledamot vid bildandet av miljöcertifieringen Responsibly Produced Peat i en debattartikel i Nerikes Allehanda den 20 juli.
Han skriver vidare:
”Det stämmer att dikade torvmarker avger växthusgaser, nästan lika mycket som utsläppen från inrikestrafiken (se diagrammet). Med statliga bidrag fram till senare delen av 1900-talet dränerades våtmarker för att öka skogsproduktion och ge ny jordbruksmark. Detta gav åtskilliga hektar odlingsbar mark för tryggad livsmedelsförsörjning och skogsproduktion. På denna typ av dikad torvmark bedrivs också torvbruk där man skördar torv. Torvbruket upptar 0,5 procent av den totala dränerade ytan medan 99,5 procent av dessa växthusgasproducerande marker främst är skogs- och jordbruksmark. Att stoppa torvbruket på en halv procent av totalarealen har därmed ingen reell betydelse för klimatet.”
Läs artikeln i Nerikes Allehanda här.
På vår hemsida kan du även läsa en längre version av den text som kom med i tidningen.
Göteborgs-Posten
2023-07-17
Håkan Boström: Lyssna på forskarna – återställ inte alla våtmarker
Våtmarker har viktiga funktioner som bland annat vattenreservoarer och gynnar den biologiska mångfalden. De kan även fungera som kolsänkor. Våtmarkerna i Sverige har dikats ut av staten för att de skulle bli mark för jordbruk och skogsbruk. 99,5 procent av de dikade torvmarkerna är det jordbruk och skogsbruk på. Torvbranschen är endast på 0,5 procent av dessa dikade torvmarker som medlemsföretagen efterbehandlar till värdefulla naturmarker.
Det finns flera risker med att återställa till våtmarker utan rätt kompetens. Det faktum att de av staten utdikade torvmarkerna släpper ut koldioxid betyder inte automatiskt att återställande av våtmarker i massiv skala är en bra idé.
Det här kan du läsa mer om i Håkan Boströms Ledare i GP.
Nerikes Allehanda
2023-07-15
Forskaren om torvproduktion: Man måste se helhetsbilden
I en artikel i NA intervjuas forskaren Sabine Jordan som bedrivit forskning inom myr- och torvmarker i drygt 25 år. Hon bekräftar att dränerade torvmarker har en klimatpåverkan, men önskar att det fanns en mer konstruktiv debatt om torv i samhället. De forskare som är klimataktivister anser hon inte har förstått helhetsbilden. Hon fastslår:
- Torvproduktionen står endast för en liten del av torvens utsläpp av växthusgaser. Se fakta från Naturvårdsverket här.
- Det finns stora arealer av övergivna torvmarker som är oproduktiva som bara ligger och läcker. Fakta: Se Naturvårdsverkets diagram här nedan. Torvbruk sker endast på 0,5 procent av Sveriges dikade torvmarker, 99,5 procent är det annan verksamhet på.
- Innan forskningen har hittat substitut till torv är det inte en bra idé att helt sluta med torvskörd om vi vill ha tillräckligt med mat på våra tallrikar. Här finns mer fakta:
- Innan man återväter våtmarker är det enormt viktigt att undersöka vilken typ av torvmark man har att göra med innan en åtgärd genomförs. Om marken är full av gödselämnen riskerar återvätningen nämligen att ha en motsatt effekt. Här finns mer fakta.
Nerikes Allehanda
2023-07-12
Efter aktionen mot Hasselfors Garden: ”Jag hoppas att vi vill samma sak”
I en artikel i Nerikes Allehanda kan vi läsa om torvproducenter som utsätts för sabotage och allvarlig och återkommande brottslighet av aktivister som tar sig in på torvproduktionsområden, i detta fall stoppades produktionen då säkerheten inte kunde garanteras. För varje producerad kubikmeter torv måste torvproducenten efterbehandla torvtäkten enligt lagkrav i Miljöbalken. Till exempel efterbehandla torvtäkten efter avslutad skörd genom att återställa den till våtmark med en bred biologisk flora och ett rikt djurliv. Och när torvtäkterna efterbehandlats till olika sorts kolsänkors skapas en miljö som har lägre koldioxidutsläpp än vad den hade innan. Men att återställa till våtmarker är komplext. Det är inte så enkelt som att bara gräva igen diken. Det kan göra mer skada eftersom det kan bildas metan som är en kraftigare växthusgas. Därför samarbetar torvbranschen med forskare vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, för att effekterna vid återvätning ska få det klimatpositiva syfte som eftersträvas.
Sveriges Radio
2023-06-16
Försök att återställa våtmark fick oönskad effekt – här ökade utsläppen
Torvbranschen har stor erfarenhet av att restaurera torvmarker, det är ett lagstadgat krav i Sverige att torvtäkter efterbehandlas. Det krävs mycket god lokal kännedom, samarbete och kunskap för att åstadkomma lyckade efterbehandlingar. Torvbranschen har många goda exempel som vi gärna dela med oss av. Idag finns närmare 2500 ha efterbehandlad mark med god återväxt.
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio här.
Bioenergitidningen
2022-12-08
När osanningar i media prisas
I rapporten ”Klimatmakthavare i medierna” av Pamina Falck vid Näringslivets Medieinstitut undersöks hur SVT, SR och DN har rapporterat om sex inflytelserika klimatorganisationer under 2021.
I rapporten konstateras att medierna favoriserar klimatorganisationerna genom att uppmärksamma deras utspel, demonstrationer och aktiviteter på ett för organisationerna fördelaktigt sätt. Läs Ingrid Kyllerstedts krönika i Tidningen Bioenergi.
Bioenergitidningen
2021-08-02
Branschföreningen Svensk Torv: Farlig trend att reporterns åsikter övertrumfar faktabaserad journalistik
Detta har hänt i en artikel i SvD Näringsliv 15 juni 2021 som inte stämmer faktamässigt och saknar källhänvisning. Den centrala tesen blir inte belyst från flera håll och därmed blir det inte en balanserad och neutral artikel och beskrivning av situationen.
Dessutom gavs inte berörda/ kritiserade någon möjlighet att komma till tals och ge sin förklaring till mycket starka negativa påståenden, vilket de pressetiska reglerna rekommenderar. Läs Ingrid Kyllerstedts krönika i Tidningen Bioenergi.
Fakta om torv
Diagrammet ovan kommer från Naturvårdsverket och visar all torvmark i Sverige, 6,3 miljoner hektar. På torvmark är lagret av torv mer än 30 cm. Den smala linjen, ”Täkt, dikad”, representerar torvbrukets andel som är 2 promille av hela diagrammet. Om du vill ha hela faktaunderlaget från Naturvårdsverket eller få mer information, mejla till info@svensktorv.se
Torvbruk bedrivs bara på 12 500 hektar av Sveriges totala yta av dikade torvmarker som uppgår till 2,3 miljoner hektar. Läs mer här.
Så gott som alla växthusgasutsläpp från dikade torvmarker sker från annan verksamhet än torvbruk.
Det förekommer osanna uppgifter både från aktivister och media om att torvbruket skulle generera utsläpp motsvarande hela den svenska inrikestrafiken. Detta är inte sant eftersom 99,5 procent av de dikade torvmarkerna består av annan verksamhet än torvbruk. Läs gärna mer fakta på här.
I denna pdf finns bilder från såväl odling i torvbaserad jord, diagram över torvbruk i Sverige, torvskörd och efterbehandlade torvtäkter. Om ni vill använda någon av bilderna kontakta info@svensktorv.se