Jorden du köper till din trädgård är baserad på torv. 380 miljoner skogsplantor drivs upp i torv varje år. Nästan alla odlade bär och grönsaker du äter är odlade i torv.
Vad är torv?
Torv består av växtdelar som förmultnat under fuktiga förhållanden där syretillförseln är låg.
Tillväxten av torvmark i Sverige är mycket större än uttaget. För torvdjup över 30 cm används begreppet ”torvmark”. Dessa marker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar. Torvmarksbildningen är en process som började efter inlandsisens tillbakadragande och pågår än idag.
I Sverige är 25 % av landarealen täckt av torv. Torvmarken (mossar och kärr med torv djupare än 30 cm) uppgår till 6,4 miljoner hektar.
Tar torven slut?
På dränerad torvmark, totalt 2,6 miljoner hektar, förloras 81-148 miljoner kubikmeter varje år genom oxidation. 99,5 % av dessa marker består idag av jord och skogsbruk och endast 12.000 hektar av torvtäkter, dvs 0,5 %. På denna redan dränerade mark finns 8 miljarder kubikmeter torv.
Tillväxten av torv sker både på våtmarker och torvmarker med cirka 20-40 miljoner kubikmeter per år. Idag skördas endast ca 2 miljoner kubikmeter torv årligen i Sverige och då enbart på redan dikade torvmarker.
Finns det miljö- och klimatmässigt bättre alternativ till torv?
Det är odlingssubstratets totala klimat- och miljöpåverkan som är intressant. Tillgängliga alternativ till torv kräver bearbetning och ofta transporter på ett sätt som torven inte gör. Alla organiska material avger koldioxid när de bryts ner, på motsvarande sätt som torv gör. Jordtillverkarna provar många olika organiska material som alternativ till torv. Några av de mest diskuterade alternativen är:
- Kokosfiber innebär långväga transport och kräver stora mängder sötvatten för att tvätta bort salter.
- Material från skogen så som bark som innehåller tungmetaller och träfi ber som slukar mycket kväve vid nedbrytning som man behöver kompensera för vid gödsling. Det måste blandas med annat material, gärna torv, för att vara bra att odla i. Sågspån måste komposteras och förbrukar kväve vid nedbrytning. Dessutom behöver energisektorn all tillgänglig skogsråvara när vi ska fasa ut fossila bränslen.
- Kompost – I egen trädgård ska man självklart kompostera trädgårds- och hushållsavfall för användning som jordförbättring och för att odla i, men den räcker inte alltid till. Komposten är ofta för tät i strukturen, för näringsrik och innehåller för mycket tungmetaller. Det krävs anpassningar för bra odlingsresultat, till exempel inblandning av torv. Dessutom avger även kompost koldioxid vid nedbrytningen på samma sätt som torv och alla andra organiska material.
Kan man odla utan material som avger koldioxid vid nedbrytning?
En bra åkerjord med rätt struktur och bara en liten del organiskt material går fi nt att odla i. Alla har inte en sådan jord, till exempel sand- eller lerjord behöver förbättras med organiskt material för att odlingsresultatet ska bli bra. Och för krukodling passar åkerjord inte alls.
Det blir odlingstekniskt mycket svårt och åkerjorden är väldigt tung jämfört med torvbaserade jordar, mer än tre gånger så tung som lagom fuktig torvbaserad jord. I en professionell odling skulle det medföra stora problem för personalen. Det krävs också betydligt fler lastbilstransporter för de färdiga växterna. Stora delar av maskinparken skulle behöva bytas ut och svinnet av växter med för dålig kvalitet skulle öka kraftigt.
Varför låter man inte torven vara?
Låt orörda torvmarker vara orörda!
Torvbranschen rör inte orörda torvmarker utan det svenska torvbruket sker endast på redan dikade marker och då på mindre än 0,5 % av Sveriges dikade torvmarker.
Efterbehandling arna som görs efter slutförd täktverksamhet, helt utan kostnad för staten, genererar ny kolinbindande markanvändning såsom våtmark, skog och fågelsjöar med mera.
Vad händer med kolet i den torv vi använder i trädgårdssammanhang?
Kolet avges i form av koldioxid till atmosfären efterhand som torven bryts ner, på samma sätt som kol i kompost, träflis och kogödsel. Koldioxiden bildas när markens organismer omvandlar det organiska materialet till humusföreningar.
Det är mycket viktiga processer för att få en god jordhälsa som i sin tur ger goda skördar. Allt organiskt material är uppbyggt av kolföreningar och ingår i kolets kretslopp. Skillnaden mellan torv och till exempel trädgårds- eller hushållskompost är att material i de senare omsätts snabbare. Organiskt material i jorden är också en typ av kolsänka och har mycket stor betydelse för bördigheten.
Varför har man dränerat torvmarker?
Tidigare generationer dikade torvmarker för att få mer odlingsbar areal, något staten gav bidrag till ända in på 1900-talet. Såväl jordbruks- och trädgårdsgrödor som skog behöver dränerade marker med god syretillförsel till rötterna för att kunna växa bra. Man dikade också för att ta vara på torv som energikälla och för odling.
Källor på dessa svar och fl er frågor med svar hittar du på: svensktorv.se/faq
