Svensk Torvs synpunkter på förslagen inom klimatanpassning, beredskap, naturrestaurering och markanvändning.
Svensk Torv ser allvarliga brister i FU27:s avvägningar. I flera förslag behandlas naturrestaurering och minskad användning av primära råvaror som önskvärda riktningar utan att konsekvenserna för försörjningsberedskap, inhemsk produktion, ägande- och brukanderätt eller alternativa materials samlade miljöpåverkan är tillräckligt analyserade. Sådana underlag bör inte ligga till grund för nya styrmedel eller rådighetsinskränkningar innan dessa brister har rättats. Bifogas gör dokument med en del specifika kommentarer.
1. Beredskap kan inte reduceras till ekologisk resiliens
FU27 slår själv fast att avvägningar måste göras mellan civilt försvar, försörjningsberedskap och naturrestaurering så att åtgärder inte skapar nya risker. Trots det får denna princip otillräckligt genomslag i förslagen. Beredskap behandlas i hög grad som ekologisk resiliens, medan produktionskapacitet, inhemska råvaror och robusta försörjningskedjor ges en svagare ställning.
Det är särskilt problematiskt när minskad svensk råvarutillgång framställs som något som kan kompenseras genom import. Det är motsatsen till den robusthet som ett försämrat säkerhetsläge kräver. För torv är frågan konkret: svensk odlings- och strötorv är en inhemsk råvara för bland annat yrkesodling, plantproduktion och djurhållning. Innan restaurering, markskydd eller andra styrmedel begränsar sådan produktion måste effekterna på svensk produktionskapacitet och försörjningsberedskap redovisas uttryckligen. Att först begränsa en inhemsk råvara och därefter förlita sig på import är inte en tillräcklig beredskapsanalys.
2. Kapitel 5 föregriper den analys som föreslås
Kapitel 5 är enligt Svensk Torv det tydligaste exemplet på ett problematiskt utgångsläge. Torv beskrivs korrekt som en central insatsvara, men texten övergår därefter till formuleringar om att torv ”ska ersättas” och till antaganden om en ökande efterfrågan på torvfria alternativ. Om regeringsuppdragets syfte är att utreda behovet av styrmedel kan slutsatsen inte vara inbyggd i problembeskrivningen. Analysen måste vara teknik- och materialneutral.
Det är inte tillräckligt att jämföra råvarornas direkta utsläpp. Kompletta odlingssubstrat måste jämföras utifrån funktion och livscykel: vatten- och gödselbehov, odlingsresultat, pH och buffringsförmåga, hygien och växtsjukdomar, föroreningar, energi och transporter, tillgängliga volymer, produktkvalitet, hållbarhet efter skörd och matsvinn. FU27 konstaterar själv osäkerheter kring restprodukters innehåll och kvalitet. Då är det inte sakligt hållbart att samtidigt behandla minskad torvanvändning som en given miljönytta.
Även finansieringsförslagen behöver denna neutralitet. Emissionsdata, taxonomianknutna bedömningar och hållbarhetskrav kan via banker och större företag få direkt betydelse för små, tillståndsgivna torvverksamheter. Energitorv, odlingstorv och strötorv måste hållas isär och bedömningar måste utgå från faktisk användning och livscykel, inte från schabloner som indirekt stänger finansiering.
3. NRF är beslutad – men Sveriges genomförande är inte färdigt
FU27 behöver vara betydligt mer stringent i sina hänvisningar till Naturrestaureringsförordningen (NRF). Förordningen är gällande EU-rätt, men Sveriges nationella restaureringsplan är ännu inte slutlig. Regeringen beslutade den 3 september 2026 om ett utkast till kommissionen och en slutlig svensk plan ska lämnas senast den 1 september 2027. Tidigare myndighetsförslag får därför inte presenteras som om de redan utgjorde Sveriges beslutade genomförande.
Skillnaden är materiell. Regeringens utkast avviker i viktiga delar från tidigare myndighetsförslag och regeringen har angett att genomförandet inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar för svenska företag än vad som bedöms nödvändigt. Det finns dessutom ett dokumenterat betydande politiskt motstånd mot NRF: Sverige röstade emot förordningen i rådet tillsammans med fem andra medlemsstater och Europaparlamentets slutomröstning var tydligt delad. Det förändrar inte att förordningen gäller, men det gör det särskilt olämpligt att använda ännu inte beslutade svenska ambitionsnivåer som grund för nya nationella styrmedel.
4. Kartläggning får inte bli en genväg till rådighetsinskränkningar
Kapitel 6–9 måste läsas tillsammans. Förslagen bygger successivt upp geografiska underlag, metoder för tillståndsbedömning och åtgärdsplanering, prioriterade områden och möjliga former av skydd och styrning. Sammantaget kan detta få betydande rättsverkningar för markägare och verksamhetsutövare även om varje enskild del beskrivs som ett kunskaps- eller planeringsunderlag.
Svensk Torv motsätter sig att osäkra kartdata eller modellering i praktiken ges karaktär av myndighetsbeslut om en fastighets naturvärde, restaureringsbehov eller framtida användning. Underlag måste kvalitetssäkras och kunna verifieras i fält. Markägare och brukare måste kunna rätta fel och få klarhet i vilka rättsverkningar en klassning kan få. Om förslagen leder till rådighetsbegränsningar krävs en fullständig analys av rättslig grund, proportionalitet, ersättning, fastighetsvärde och långsiktig brukningsmöjlighet.
Begreppen våtmark och torvmark måste dessutom hållas isär. Torvmark är inte automatiskt ett restaureringsobjekt. Särskilt högmossar är i huvudsak nederbördsförsörjda hydrologiska system och deras funktion kan inte utan vidare likställas med grundvattenpåverkade eller anlagda våtmarker. Generella antaganden om att återvätning av torvmark stärker grundvattenförsörjningen eller motverkar torka är därför otillräckliga som beslutsunderlag. Bedömningen måste göras utifrån den aktuella torvmarkens hydrologi, naturvärden, klimatpåverkan, markanvändning och betydelse för försörjningen.
Svensk Torvs samlade synpunkt
FU27 innehåller en del relevanta förslag om kunskapsuppbyggnad och samordning, men flera delar går längre än vad underlagen bär. Naturrestaurering, klimatnytta och cirkularitet får inte användas som etiketter som ersätter faktisk konsekvensanalys. Innan nya styrmedel, kartbaserad styrning eller begränsningar av inhemsk råvaruproduktion föreslås behöver staten visa att åtgärden ger en samlad nytta när beredskap, livscykel, produktion, importberoende och ägande- och brukanderätt vägs in. För torvens del saknas den balansen i flera av FU27:s resonemang.
För Svensk Torv
Rickard Axdorff, Generalsekreterare, Svensk Torv
Robert Wedmo, Ordförande, Svensk Torv
