TorvForsks mål är att öka kunskapen om torv och torvmarker och att initiera, planera, genomföra och utvärdera forskning och utvecklingsinsatser av betydelse för användning och bevarande av torvmarker.
Stiftelsen Svensk Torvforskning är en allmännyttig forskningsstiftelse bildad av Lantbrukarnas Riksförbund, Statens Vattenfallsverk, AB Statens Skogsindustrier, Svenska Cellulosa AB, AB Svenska Torv, Umeå Energiverk AB, Norrlandsfonden, AB Råsjö Torv, MO DO Cell AB, LKAB FoU och AB Iggesunds Bruk.
NYHETER
Svensk Torv på Almedalsveckan 2025
Svensk Torv var på plats under årets Almedalsvecka i Visby, för att lyfta branschens frågor gentemot politiker och beslutsfattare. Torven har en viktig roll i flera viktiga frågor som diskuterades under Almedalsveckan så som ökad beredskap och inhemsk livsmedelsproduktion. Direkt efter midsommar fylldes Visbys gränder återigen av politiker, journalister, opinionsbildare och engagerade besökare – redo
Svensk torv tar debatten
Branschföreningen Svensk torv har under våren och sommaren synts i flertalet stora debattartiklar. Vi vill genom detta uppmuntra till en diskussion om hållbarhet, klimat och framtida användning av våra naturresurser. Som branschorganisation välkomnar vi en öppen och faktabaserad debatt, där vi får möjlighet att lyfta våra perspektiv och bemöta missuppfattningar kring torvens roll i Sverige.
Utan torv inga jordgubbar!
Miljömålsberedningen har lagt fram ett förslag om hur Sverige ska uppfylla EU:s krav gällande biologisk mångfald och minskade växthusgasutsläpp från markanvändningssektorn (LULUCF). De har missat odlingstorvens viktiga roll i svensk livsmedelsförsörjning. I dag saknas ersättningsmaterial med motsvarande kvalitet och volym, vilket gör torven svår att ersätta utan att öka importberoendet. En av alla konsekvenser kan
Svensk Torv kritisk till Miljömålsbredningsens förslag om minskade utsläpp från torvmarker
Svensk Torv har nyligen inkommit med remissvar på Miljömålsberedningens förslag och delbetänkande om hur Sverige ska uppfylla EU:s åtaganden inom biologisk mångfald och nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Svensk Torv uppskattar beredningens ambition, men är kritisk till hur utredningen verkar ha utsett torvbranschen till syndabockar i frågan om minskade utsläpptrots att torvtäktsytan endast utgör
Orimligt förslag frånmiljöberedningen om torven
Branschföreningen Svensk Torv är positiv till miljömålsberedningens ambition, men starkt kritisk till att torvbranschen utpekas som huvudansvarig för utsläppsminskningarna inom sektorn, trots att torvtäktsytan endast utgör 0,5 % av Sveriges dikade torvmarker. Branschföreningen har granskat Miljömålsberedningens förslag om hur Sverige ska uppfylla EU:s krav gällande biologisk mångfald och minskade växthusgasutsläpp från markanvändningssektorn (LULUCF). I det
Sveriges åtaganden måste fördelas på ett rättvist och rimligt sätt
SLUTREPLIK. Den torvareal som brukas i dag för torvproduktion är försvinnande liten. Enligt Naturvårdsverkets egna siffror har Sverige torvmark omfattande cirka 6,3 miljoner hektar. Därav tillhör cirka 17 procent, 1 110 000 hektar den produktiva skogsmarken. 12 500 hektar, alltså enbart cirka två promille brukas av torvbruket. Att Sverige inte behöver torv för en säker
Remissvar till Miljömålsberedningens delbetänkande
Svensk torv har tagit del av Miljömålsberedningens delbetänkande ”Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF)”. Vi uppskattar beredningens ambitiösa arbete. Det är ett oerhört viktigt arbete att definiera hur Sverige skall minska utsläpp av växthusgaser för att möta
Samhället vinglar om torvens nytta
Under andra världskriget startades brikettproduktion för att använda torv som inhemskt bränsle. Detta avvecklades efter ett par årtionden. När den första oljekrisen dök upp på 1970-talet började man åter snegla på torv som bränsle. Under 1980-talet beviljades omfattande koncessioner för energitorvutvinning där några privata entreprenörer och flera kommunala värmebolag satsade stort. Man lyckades få godkänt
