ÖVRIGA RAPPORTER
Här hittar du rapporter och vetenskapliga artiklarsom är intressanta inom torvområdet.
Försök att återställa våtmark fick oönskad effekt – här ökade utsläppen
Juni 2023
Sveriges Radio
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio här.
Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv
Juni 2023
Ur SLU:s klunskapsbank
Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar kopplade till vår tids problem med klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Den här artikeln återspeglar flera vattenforskares kunskaper om våtmarker. Naturens egna njurar. Läs texten på SLU:s hemsida.
Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)
Juni 2023
Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid Baltic Breakfast juni 2023. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd. Läs mer om mötet på Stockholms universitets hemsida.
Växttorvproduktion i Sverige 2022
Januari 2023
Via nedanstående länk kan du ladda ner en pdf som redovisar växttorvproduktion i Sverige, skördad torv i Sverige samt genomsnittlig återstående livslängd på täktytan. Statistiken är framtagen av Torvfabrikernas Centralförening, TFC
Warming response of peatland CO2 sink is sensitive to seasonality in warming trends
September 2022
Återvätningens fördelar ifrågasätts av forskningsstudie
Nya resultat från en vetenskaplig studie vid Lunds universitet stärker Branschföreningen Svensk Torvs invändningar om att ”Nyttan av våtmarker i områden, som i framtiden har torka på sensommaren, är sannolikt mindre än vad man tidigare trott.” I studien framhålls att resultaten kan bli ”användbara när det kommer till att undersöka hur effektivt det är att återskapa våtmarker som klimatåtgärd.”
- Ladda ner rapporten här.
- Ladda ner kompletterande information här.
- Ladda ner kommenterande artikel från Nature Climate Change
- Läs om forskningsrapporten på forskning.se
- Läs Branschföreningen Svensk Torvs remissvar mot att de slutsatser som dras av återvätningsinsatserna inte bygger på tillräckligt säkert och omfattande forskningsunderlag.
- Läs även Svensk Torvs remissvar till EU.
Torv: produktion, användning och miljöeffekter
Augusti 2022
SCB tar fram statistik som visar produktion av torv i Sverige. Uppgifter redovisas om skörd av torv för energi och odling, koncessioner för energitorv, samt miljöeffekter vid torvförbränning. Statistiken tas fram årligen. Äldre rapporter innehåller ytterligare statistik om torvproduktion.
Långvariga koldioxidflöden i nordliga våtmarker på tre kontinenter
Augusti 2022
Resultat från en vetenskaplig studie vid Lunds universitet stärker Branschföreningen Svensk Torvs invändningar om att ” Nyttan av våtmarker i områden, som i framtiden har torka på sensommaren, är sannolikt mindre än vad man tidigare trott.” I studien framhålls att resultaten kan bli ”användbara när det kommer till att undersöka hur effektivt det är att återskapa våtmarker som klimatåtgärd.”
Läs Svensk Torvs artikel om detta här.
Läs mer om studien på forskning.se
En aktivt brukad skog binder mer kol än en obrukad skog
2022-02-14
En aktivt brukad skog binder mer kol än en obrukad skog. Det visar en forskningsrapport som bygger på inrapporteringen till FN:s klimatorgan, UNFCCC, och har genomförts av 25 forskare från de berörda länderna, ledda av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.
Forskningsrapporten Sustainable boreal forest management – challenges and opportunities for climate change mitigation.
Artikel om forskningsrapporten i Skopgsindustrierna.
Hållbart torvbruk i Sverige, Finland och Estland - En jämförelse
2021-01-31
Vapo Oy är en internationell koncern som ägs av den finska staten (50,1%) och SuomenEnergiavaratOy (49,9%). Neova, Skandinaviens största torvproducent och medlem i Svensk Torv ingår i kocernen.
Vapo Oy har nyligen sammanställt en redovisning av det hållbara torvbruket i Sverige, Finland och Estland. Jämförelsen visar att det svenska torvbruket gör ett betydande klimatarbete i form av efterbehandlingarna som gör att växgasutsläppen upphör och i stället blir kolsänkor och negativa utsläpp. Dessutom kan råvaran torv tillvaratas för att säkerställa Sveriges livsmedelsförsörjning och skogsplantering.
Rapporten finns både på svenska och engelska. Den får spridas med angivande av källan Vapo Oy.
Ladda ner rapporten här på svenska >>
Ladda ner rapporten här på engelska >>
Information on LULUCF actions by Sweden
Final Report 2020
This information on LULUCF actions by Sweden responds the request set out in article 10 of Decision [529/2013/EU] on Land-Use, Land-Use Change and Forestry.
Download report as pdf
Emissionsfaktorer för bränslen till el- och värmeproduktion
IVL Svenska Miljöinstitutet I samarbete Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), 2020
Rapporten möter ett behov av att utvärdera olika bränslen till el- och värmeproduktion utifrån deras emissionsfaktor (växthusgasutsläpp) och primärenergifaktor. Bränslen som ingår i projektet är biogas, HVO, RME och energitorv. För energitorv analyseras även möjligheten att kompensera för utsläpp genom åtgärder som minskar utsläpp som sker från dränerade torvmarker. Projektet beskriver även tänkbara synsätt för miljövärdering av rökgaskondensering.
med medel från: Stiftelsen IVL, Energiföretagen Sverige och Stiftelsen Svensk Torvforskning
Ladda ner rapporten som pdf
Läs mer på IVLs hemsida
Sveriges Torvmarker - Arealer och tillstånd enligt data från Riksskogstaxeringen 2014-2018
Skogforsk, 2020-02-02
Avsikten med denna rapport är att ge en kortfattad överblick av kunskapsläget kring torvmarkerna. Torv täcker nära en fjärdedel, eller 10 miljoner ha, av Sveriges yta. Merparten av dessa marker har ett torvlager som är 30 cm eller djupare och räknas i skogliga sammanhang som torvmarker.
Denna sammanställning av data rörande Sveriges torvmarker har tillkommit på initiativ av Branschföreningen Svensk Torv.
Ladda ner rapporten som pdf
Grönare Trädgård
Fritidsodlingens Riksorganisations projekt, Grönare Trädgård, finansieras av Naturvårdsverket och i det ingår att genomföra en webbaserad enkät som skickas ut till fritidsodlare och trädgårdsägare i Sverige. Grönare trädgård
Rapporten som pdf
Rapport från Danske Bank
Skogens klimatnytta större än det svenska CO2-utsläppet
Brukad skog ger den största klimatnyttan och den svenska skogen spelar en mycket viktig roll i klimatomställningen. Det framkommer i den senaste kvartalsrapporten Skog & Ekonomi från Danske Bank.
Energitorv i Sverige
SGUs årliga sammanställning av Sveriges skörd av energitorv visar på en ökning av produktionen 2018 jämfört med 2017. Största produktionen av energitorv skedde i Jämtlands och Norrbottens län.
Läs mer på SGUs hemsida >>
Växthusgasemissioner från återvätning av avslutad torvtäkt
I en studie publicerad 2020 visar forskare vid SLU i Uppsala att restaurering genom att skapa en grund sjö av en avslutad torvtäkt har stor potential att minska växthusgasutsläppen från näringsrika torvmarker.
Läs en kort sammanfattning på svenska >>
Ladda ner artikeln som pdf på engelska >>
Läs den vetenskapliga artikeln och rapporten >>
Greenhouse gas emissions from cultivated organic soils
Forskare vid Institutionen för mark och miljö; Jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet, Lisbet Norberg, har mätt växthusgasutsläpp från dränerade torvmarker och kolrika jordar i en ny doktorsavhandling. Hon såg stora variationer i hur mycket växthusgaser som släpptes ut. Resultaten är viktiga att ta hänsyn till när skötselplaner görs för dränerade torvjordar.
Läs artikeln om avhandingen här.
Läs avhandlingen ”Greenhouse gas emissions from cultivated organic soils – effect of cropping system, soil type and drainage” digitalt här.
Torvstatistik 2017
Kortfattad redogörelse:
Under 2017 skördades 1,1 miljoner kubikmeter energitorv, vilket är en minsk-ning på 23 procent i jämförelse med 2016. Energitorv används främst vid pro-duktion av hetvatten i värmeverk. Odlingstorven 2017 var på oförändrad nivå 1,7 miljoner kubikmeter. Odlingstorv används främst som jordförbättringsmedel inom trädgårdsnäringen.
Under 2016 stod torven för ungefär 1,2 procent av alla växthusgaser som be-rodde på bränslebaserade utsläpp. Torvens utsläpp av Nox (kväveoxider) var betydligt lägre, med enbart 0,2 procent . Samtidigt var torvens andel i energitill-förseln 0,2 procent.
Både importen och exporten av torv ökade under 2017. Importen bestod främst av energitorv och exporten av odlingstorv. Sverige importerade främst från Vitryssland och exporterade mest till Nederländerna.
Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd
Jordbruksverkets rapport enligt deras regeringsuppdrag om återvätning av organogen jordbruksmark.
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att redovisa förutsättningar för
återvätning av organogen jordbruksmark i syfte att minska avgången av växthusgaser
från jordbruket samt föreslå möjliga styrmedel. Denna rapport är
Jordbruksverkets redovisning av uppdraget.
Ladda ner rapporten: Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd >>
Torv som sameldningsbränsle/additiv till biobränslen för att minska askrelaterade problem i värme-/kraftvärmeverk – En sammanställning av kunskapsläget ”
Research report, Luleå University of Technology, 2018, ISSN 1402-1528
Rapporten är skriven av Marcus Öhman vid Luleå tekniska universitet (avd. energivetenskap) och Christoffer Boman vid Umeå universitet (TFE/TEC-Lab) och utgiven vid Luleå Tekniska Universitet.
Ladda ner sammanfattningen från rapporten >>
Ladda ner sammanfattningn från rapporten på engelska >>
Ökad import av energitorv från Vitryssland
Statistik från SGU 2018-06-12
Skörden av energitorv minskade under 2017. Minskningen blev 23 procent jämfört med 2016. Orsaken var främst vädret. Importen av energitorv ökade med 34 procent, främst från Vitryssland, medan exporten av växttorv, mestadels till Nederländerna, ökade med 14 procent.
Läs mer i rapporten från SGU >>
Effekter vid restaurering vid avslutade torvtäkter genom återvätning
Uppsala februari 2015
Institutionen för mark och miljö vid, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, har publicerat en forskningsrapport som beskriver restaurering till våtmark vid torvmarkerna Porla, Toftmossen och Västkärr.
Ladda ner rapporten Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning (pdf) >>
Metod för att identifiera påverkad torvmark
Geografiska Informationsbyrån 2016-02-23
SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har låtit genomföra ett pilotprojekt för att ta fram en robust metod som kan användas för att identifiera torvmarker påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Resultaten beskrivs i en PM och metoden har testats i ett 50 ggr 50 km stort område öster om Växjö samt i ett mindre område norr om Sveg i Härjedalen.
Ladda ner PM Detektion av påverkade torvmarker (pdf) >>
Bedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt
SGU-rapport 2016:05
Syftet med denna vägledning från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning är att belysa ett antal frågor som berör geologiska förhållanden och som är av betydelse vid torvtäktverksamhet.
Vägledningen utgör en del av SGUs stöd till såväl torvproducenter och handläggare på Länsstyrelser och vid Miljöprövningsdelegationer som konsulter som sammanställer ansökningar om torvtäkt.
Ladda ner rapporten (pdf) >>
Branschrekommendationer för organiska föroreningar i jordförbättringsmedel och odlingssubstrat
November 2015, Kemakta Konsult AB
Jordförbättringsmedel och odlingssubstrat framställs av olika material som i vissa fall kan innehålla spår av organiska föroreningar. I rapporten redovisas de olika metoder som används för att bedöma föroreningshalter i jordar i Sverige samt även det arbete som pågår inom EU med att ta fram kriterier för ekomärkning av jordförbättringsmedel och odlingssubstrat.
Branschföreningen Svensk Torv ställer sig bakom denna rapport.
Ladda ner rapporten om metoder för jordförbättringsmedel >>
Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på klimat och naturvärden
Slutrapport 2015-06-30
Forskningsrapporten har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och bekostats av TorvForsk.
Den föreslår bland annat en metod för att utse de bästa torvtäkterna med hänsyn både till naturvärden och klimat. Metoden kan enkelt tillämpas på samtliga torvtäkter.
Ladda ner forskningsrapporten om hur torvtäkter kan väljas ut >>
2012 års energitorvproduktion och koncessionsläget
Sveriges geologiska undersökning - Torvproduktion 2012
SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har tagit fram en rapport om produktionen av energitorv och koncessionsläget 2012.
Ladda ner årsrapport om energitorv 2012 >>