TorvForsks mål är att öka kunskapen om torv och torvmarker och att initiera, planera, genomföra och utvärdera forskning och utvecklingsinsatser av betydelse för användning och bevarande av torvmarker. TorvForsk – Stiftelsen Svensk Torvforskning är en allmännyttig forskningsstiftelse bildad av representanter för torvnäringen.
NYHETER
Ju senare vi startar desto svårare – och dyrare – blir det för Sverige
Det var en av slutsatserna när SNS arrangerade eventet ”Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samtalar om klimathandlingsplanen”. Sverige har en av de hårdaste utfästelserna av alla länder i EU när det gäller utsläppsminskningar till 2030. Detta är bindande och hur målet ska nås till 2030 och 2045 är centralt i klimathandlingsplanen. Den omfattar 70 punkter
Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur
Den svenska torv som används inom yrkesodlingen resulterar alltid i kolinbindande nya marker, såsom våtmark och skog eftersom torvtäkten efter avslutad skörd alltid måste efterbehandlas enligt lagkrav i Miljöbalken. Det betyder att det till storleken minimala torvbruket åstadkommer både betydande minskningar av växthusgaser och värdefulla naturmiljöer i hela Sverige. Från att man öppnar en sedan
Riksdagsledamöter besökte yrkesodlare
Igår anordnade vi tillsammans med tre yrkesodlare på Ekerö in till ett studiebesök för riksdagsledamöter och politiskt sakkunniga. Syftet är att synliggöra torvens unika roll för svensk och europeisk matproduktionen och visa på riskerna med en begränsning av dess användning vilket kommer äventyra både Sveriges och EU:s livsmedelsförsörjning och dessutom orsaka betydande problem för odlare,
Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren
Torvtäktsverksamheter i Sverige är ålagda att efterbehandla de områden som är färdigskördade genom lagkrav i Miljöbalken. Detta anser verksamhetsutövare är bra och det är även en trygghet för framtida generationer markägare. Här följer en redogörelse för hur omfattande och kontrollerade efterbehandlingar är. Det svenska torvbruket – som endast bedrivs på redan dikade och dränerade torvmarker,
Samförbränning bör ingå i energieffektiviseringen
Energieffektivisering är en faktor som blivit allt viktigare i
beräkningar av energisystemet. Att den energi vi använder både är fossilfri och resurseffektiv är en förutsättning för den gröna omställningen.
Ett lyckosamt år för torvbranschen
Branschföreningen har arbetat idogt med information via möten med politiker genom diverse möten under året – och det har genererat ett stort ökat intresse för hur viktig torven är inom en mängd olika användningsområden.
Hur ser våra yrkesodlare på framtiden vad gäller odlingstorv?
Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare. Trots att andelen cirkulära och förnybara komponenter ökar och forskning om nya material sker är torv fortfarande ryggraden i den växande substratproduktionen. Torv utgör idag ungefär 80 procent av odlingssubstrat i Europa.
Torv är ett beredskapsbränsle enligt Energimyndigheten
Energimyndigheten föreslår ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap. Bränsleberedskapen bör bestå av en kombination av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen. Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager.
