TorvForsks mål är att öka kunskapen om torv och torvmarker och att initiera, planera, genomföra och utvärdera forskning och utvecklingsinsatser av betydelse för användning och bevarande av torvmarker. TorvForsk – Stiftelsen Svensk Torvforskning är en allmännyttig forskningsstiftelse bildad av representanter för torvnäringen.

NYHETER

Solcellsparker ger stora klimatvinster och sparar mark

Ny efterbehandlingsmetod på torvtäkter Att anlägga solcellsparker pådikade torvmarker efter avslutad skörd kan vara en alternativ efterbehandlings­metod.– Avslutade torvtäkter lämpar sig utmärkt för solcellsparker eftersom det krävs såstora markytor, helst 25 hektar och större, säger Andreas Brännström på Better Energy Sweden AB.Andreas Brännström Better Energy är ett nordeuropeiskt solenergibolag som är specialiserat påstora markbaserade solcellsanlägg­ningar. 

Läs mer »

Varje säck är ett steg mot ett bättre klimat

Vill du stötta att Sverige får bättre klimat och miljö samtidigt som landets  livsmedelsförsörjning säkras? Då är det bra att du använder torvbaserad jord och odlingssubstrat. Dikade torvmarker har tillkommit för att staten med bidrag uppmuntrade att de orörda torvmarkerna dränerades genom att diken anlades. Marken behövdes i början av 1900-talet för att befolkningen skulle få mat på

Läs mer »

Regeringen och Naturvårdsverket måste sluta mobba vår bransch

I diskussionerna om klimatförändringarna blandas orörda våtmarker ihop med redan dikade torvmarker, vilket får mycket negativa konsekvenser för det svenska torvbruket. Jag vill gå så långt som att hela vår bransch mobbas av regering och myndigheter med Naturvårdsverket i spetsen, när inte ens goda nyheter som återvätning får en korrekt benämning utan skapar både förvirring

Läs mer »

Den mest effektiva klimatåtgärden saknas

FNs klimatpanel IPCC anger att efterbehandling av redan dikad torvmark är den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen. Medlems­företagen i Svensk Torv är ex­perter på just detta, att efter av­slutad skörd efterbehandla den redan dikade torvmarken, som under en begränsad tid varit en torvtäkt, till en kolsänka i form av ny våtmark, skog eller

Läs mer »

GME seminarium om klimatet

På tisdag den 11 maj anordnar GME, Growing Media Europé, ett digitalt seminarium om EU: s strategi för biologisk mångfald för 2030. På seminariet kommer den roll som innovation och odlingssubstrat spelar för att skapa en säker och hälsosam miljö för trädplantor i trädplantor att växa, ett viktigt steg i om- och skogsplantering. Anmäl dig via

Läs mer »

LRF: Utveckla bioekonomin Svebio: Vikta miljömålen för biodiversitet och klimat

LRF vill se en skogspolitik som stärker äganderätten, utvecklar bioekonomin och höjer naturvärdena i Sveriges skogar. Därför är LRF skarp i sin kritik till Skogsutredningen att äganderätten än en gång har nedprioriterats. För att nå Sveriges klimatmål måste skogsägarnas drivkrafter premieras. Läs LRFs remissvar  här>> Svebio skriver i sitt remissvar att regeringen och riksdag måste ta ställning

Läs mer »

Dagens Industris argumentation får förödande konsekvenser för bioenergin

”Dagens Industri 3 maj 2021 tar ställning mot produktionen och användningen av biodrivmedel. Det är ett anmärkningsvärt ställningstagande”, skriver Kjell Andersson i Svebiobloggen. ”Argumentationen får förödande konsekvenser, inte bara för vår energiförsörjning och våra klimatmål, utan i högsta grad för vår skogsindustri och våra skogsägares rätt att bruka sin skog”, menar Kjell Andersson och framhåller

Läs mer »

”Bioenergin behöver lagra energi bättre” – precis som energitorv

Mikael Karlsson: I en krönika om bioenergins mångsidighet i Miljö & Utveckling skriver Mikael Karlsson, universitetslektor, Uppsala universitet att:” Bioenergin behöver även relateras till energisystemen i övrigt. I Sverige ersätter biokraftvärme fossil energi och bioenergi är det enskilt största energislaget. …… Men energisystem behöver lagra energi bättre och fånga in mer kol än vad som

Läs mer »
Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter av torv till odling, energi och djurhållning samt användare av torv för energiändamål (främst kraftvärmeverk) och odling samt gödsel, biokol och filter för sanering.