TorvForsks mål är att öka kunskapen om torv och torvmarker och att initiera, planera, genomföra och utvärdera forskning och utvecklingsinsatser av betydelse för användning och bevarande av torvmarker.
Stiftelsen Svensk Torvforskning är en allmännyttig forskningsstiftelse bildad av Lantbrukarnas Riksförbund, Statens Vattenfallsverk, AB Statens Skogsindustrier, Svenska Cellulosa AB, AB Svenska Torv, Umeå Energiverk AB, Norrlandsfonden, AB Råsjö Torv, MO DO Cell AB, LKAB FoU och AB Iggesunds Bruk.
NYHETER
Aktivisternas sommar
Sen sommaren 2023 har Neovas torvtäkt i Grimsås varit föremål för olika aktioner från aktivistgruppen Återställ Våtmarker och så även i år. Det handlar inte om vanliga demonstrationer utanför verksamheten utan om omfattande intrång som pågår under cirka två veckors tid med det uttalade målet att stoppas all produktion av torv. Aktivisterna tar sig in
Nu varnar även finska organisationer – tillgången till odlings- och strötorv måste tryggas
Sju finländska organisationer, däribland MTK, SLC, Finlands Fjäderfäförbund och Handelsträdgårdsförbundet, går nu gemensamt ut med budskapet att nästa regering måste trygga tillgången till odlings- och strötorv. Branschföreningen Svensk Torv konstaterar att samma oro för framtida råvaruförsörjning har lyfts av aktörer i Sverige. Organisationerna varnar för att en snabbt försämrad tillgång till odlings- och strötorv riskerar
Torvens roll i totalförsvaret ska kartläggas
I en artikel i Epoch Times skriver journalist Tora Nylander om forskningsprojektet där torvens roll i totalförsvaret ska kartläggas. Ett nytt forskningsprojekt vid Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning (EHFF) på Handelshögskolan i Stockholm ska nu för första gången systematiskt kartlägga torvindustrins roll i det ekonomiska försvaret. Under kalla kriget var torven en strategisk tillgång
Regeringen väljer en väg som förenar naturrestaurering och produktion
När regeringens förslag till svensk naturrestaureringsplan nu presenterats finns det anledning att uppmärksamma en fråga som varit central för torvnäringen under arbetet: hur EU:s naturrestaureringsförordning ska genomföras i Sverige.Under processen har det funnits olika uppfattningar om hur artikel 4.13 i förordningen ska tolkas och tillämpas. Striden om artikel 4.13 I februari 2025 meddelade Sverige EU-kommissionen
Lagar ska följas – och lantbruket stärkas
I en slutreplik i ATL tar riksdagsledamöterna Sten Bergheden (M) och Lars Beckman (M) tydligt ställning mot aktivistaktioner som riktas mot torvtäkter, skogsbruk och andra lagliga verksamheter. De menar att politiska förändringar ska ske genom demokratiska beslut, inte genom att hindra eller sabotera företag. Samtidigt efterlyser de stärkt konkurrenskraft för svenskt lantbruk, minskad byråkrati och
Aktivister har inte ensamrätt på sanningen
Samtalet om torv, klimat och markanvändning behöver bygga på respekt för demokratiska processer, myndighetsbeslut och saklig dialog. I ATL skriver företagaren Sören Åkesson om vikten av att skilja mellan opinionsbildning och ingripanden i lagligt bedriven verksamhet. Han ifrågasätter också föreställningen att en enskild aktör eller rörelse har tolkningsföreträde i komplexa samhällsfrågor. I en demokrati behöver
Torv eller torvfritt? Forskningen visar en mer komplex verklighet
Ny forskning från Growing Media Europe och Wageningen University & Research visar att miljöpåverkan från odlingssubstrat är betydligt mer komplex än att se på ett visst substrats koldioxidavtryck. Odlingssubstratens samlade miljöpåverkan består av flera olika faktorer såsom behov av gödning, vattenåtgång, energianvändning och transport. Studien visar att torv har ett relativt högt koldioxidavtryck, men att
Från avvecklingshot till framtidstro – regeringen öppnar för fortsatt svensk torvproduktion
Svensk Torv välkomnar regeringens utkast till naturrestaureringsplan. Till skillnad från tidigare myndighetsförslag innehåller planen inget generellt stopp för nya torvtäkter eller förlängningar av befintliga tillstånd. Regeringen slår dessutom fast att Sverige ska använda EU-regelverkets flexibilitet för att värna konkurrenskraft, råvaruförsörjning och ett proportionerligt genomförande. När Naturvårdsverket tidigare presenterade förslag till genomförande av EU:s naturrestaureringsförordning såg
