efterbehandling

Vad är en våtmark och vad händer när man återväter den

Torvproducenter verkar endast på sedan tidigare dikade torvmarker. Dikade torvmarker är inte att betrakta som våtmarker då de fått en ny, ändrad markanvändning genom att dessa marker, som tidigare var våtmarker, har dikats ut av andra aktörer. Syftet med denna dikning, ofta utförd med statliga bidrag, var att Sverige behövde utöka sina jordbruks- och skogsmarker. […]

Vad är en våtmark och vad händer när man återväter den Läs mer »

Torvbranschen efterbehandlar mer mark än vad som återväts genom statliga medel

De obligatoriska efterbehandlingar torvtäktsföretagen gör efter slutförd täktverksamhet, helt utan kostnad för staten, överstiger vida vad Skogsstyrelsen hittills åstadkommit med statsbidrag vilket i våras uppgavs vara cirka 500 ha enligt dess ansvariga Hillevi Eriksson. En ny rapport visar hur stora arealer torvtäktsföretagen har efterbehandlat och därmed stoppat växthusgasutsläpp. Rapporten redovisar också vilka sorts nya marker

Torvbranschen efterbehandlar mer mark än vad som återväts genom statliga medel Läs mer »

Vad händer med beredskapsbränslen efter Energimyndighetens rapport?

”Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager”. Det fastslog Energimyndigheten i strategirapporten för fjärr-och kraftvärme som överlämnades till regeringen i december 2023. Ännu har ingen officiell reaktion på strategirapportens uppmaning om att öka värmeberedskapen kommit och situationen för energitorv är nu mycket kritisk. Energimyndigheten konstaterar i rapporten att Sveriges fjärrvärmesystem, med

Vad händer med beredskapsbränslen efter Energimyndighetens rapport? Läs mer »

Neova Oy rättar falska påståenden om torvproduktion i svenska medier

I svensk media och särskilt i olika sociala mediekanaler förekommer ständigt felaktiga påståenden om torvproduktionen av det finska företaget Neova Oy och dess svenska dotterbolag Neova AB. Det sägs felaktigt att torvproduktionen har förbjudits eller stoppats i Finland och det är därför Neova Oy har flyttat torvproduktionen till Sverige. Uppgifterna är helt felaktiga. Dessutom är

Neova Oy rättar falska påståenden om torvproduktion i svenska medier Läs mer »

Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur

Den svenska torv som används inom yrkesodlingen resulterar alltid i kolinbindande nya marker, såsom våtmark och skog eftersom torvtäkten efter avslutad skörd alltid måste efterbehandlas enligt lagkrav i Miljöbalken. Det betyder att det till storleken minimala torvbruket åstadkommer både betydande minskningar av växthusgaser och värdefulla naturmiljöer i hela Sverige. Från att man öppnar en sedan

Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur Läs mer »

Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren

Torvtäktsverksamheter i Sverige är ålagda att efterbehandla de områden som är färdigskördade genom lagkrav i Miljöbalken. Detta anser verksamhetsutövare är bra och det är även en trygghet för framtida generationer markägare. Här följer en redogörelse för hur omfattande och kontrollerade efterbehandlingar är. Det svenska torvbruket – som endast bedrivs på redan dikade och dränerade torvmarker,

Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren Läs mer »

Fakta om torvbruket i Sverige

Så gott som alla växthusgasutsläpp från dikade torvmarker sker från annan verksamhet än torvbruk såsom produktivt skogsbruk och jordbruk på dikade torvmarker. De är osynliga för blotta ögat men likväl utgör annan verksamhet 99,5 procent av Sveriges dikade torvmarker, se diagram från Naturvårdsverket. Det förekommer osanna uppgifter både från aktivister och media om att torvbruket

Fakta om torvbruket i Sverige Läs mer »

Återställa våtmark är inte alltid det bästa för klimatet

Torvbranschen har stor erfarenhet av att restaurera torvmarker, det är ett lagstadgat krav i Sverige att torvtäkter efterbehandlas. Det krävs mycket god lokal kännedom, samarbete och kunskap för att åstadkomma lyckade efterbehandlingar. Torvbranschen har många goda exempel som vi gärna dela med oss av. Idag finns närmare 2500 ha efterbehandlad mark med god återväxt. Regeringen

Återställa våtmark är inte alltid det bästa för klimatet Läs mer »