Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren

Torvtäktsverksamheter i Sverige är ålagda att efterbehandla de områden som är färdigskördade genom lagkrav i Miljöbalken. Detta anser verksamhetsutövare är bra och det är även en trygghet för framtida generationer markägare. Här följer en redogörelse för hur omfattande och kontrollerade efterbehandlingar är.

Det svenska torvbruket – som endast bedrivs på redan dikade och dränerade torvmarker, gör stor samhällsnytta då materialet som produceras används  inom en mängd olika områden samtidigt som efterbehandlingarna genererar både koldioxidinbindning och bidrar med miljöer för en rik biologisk mångfald.  Från att man öppnar en ny, sedan tidigare dikad torvmark som  läcker växthusgaser, till att man har en godkänd efterbehandling som stoppar  växthusläckaget och skapar en ny kolinbindande mark, tar det 40-50 år, vilket är omloppstiden – att jämföra med skogsbruket.

Skapandet av nya våtmarker är politiskt korrekt och det finns både för- och  nackdelar med detta förfarande som forskning tydliggör. Dock är det tydligt att vi behöver mer vatten i våra skogslandskap för att bland annat minska risker  vid extrem och långvarig torka, hämma spridning vid bränder samt försvåra  spridningen av skadeinsekter.

Att våtmarker bidrar till biologisk mångfald är också känt, men för att gynna en bred och livskraftig biologisk mångfald krävs det både skyddande  skogsvegetation, våtmarksvegetation och större ytor med öppna vattenspeglar. Att skapa mosaiker i landskapet är oerhört viktigt för framtiden och det kräver  god planering, kunskap och erfarenhet för att lyckas.

Alsmyren, efterbehandlad torvtäkt i Gävleborgs län. Produktion påbörjades 1984 och bilden visar en lyckad och godkänd efterbehandling från 2023. Omloppstiden motsvarar normalt 40- 50 år från att stå och läcka växthusgaser till dess att man efterbehandlat till kolinbindande mark. Foto: Neova
Alsmyren, efterbehandlad torvtäkt i Gävleborgs län. Produktion påbörjades 1984 och bilden visar en lyckad och godkänd efterbehandling från 2023. Omloppstiden motsvarar normalt 40- 50 år från att stå och läcka växthusgaser till dess att man efterbehandlat till kolinbindande mark. Foto: Neova

Varje torvtäkt som ska efterbehandlas har föregåtts av en så kallad preliminär  efterbehandlingsplan i ansökan. Att denna plan är just preliminär beror av att  omständigheter under verksamhetstiden kan förändras, såsom politik, omkringliggande miljöer, nya- eller ändrade lagkrav, ändrade behov med mera,  vilket måste beaktas när den slutliga efterbehandlingsplanen ska  upprättas.

Ett förslag till en slutlig efterbehandlingsplan ska upprättas i god tid innan torvproduktion avslutas och ska samrådas med markägare och myndigheter,  det är myndigheten som beslutar om godkännande av både plan och efterbehandling.

Det är inte alltid möjligt att genom efterbehandlingarna skapa nya vatten, kärr  och andra våtmarker överallt. Det är på vissa områden bäst lämpligt att  etablera exempelvis blandskog med hög inblandning av lövsortiment medan andra områden är omöjliga att plantera skog på och få en god tillväxt. Även  denna kunskap kring dessa marktyper innehar torvproducenterna.

Dessa efterbehandlande åtgärder, som resulterar i minskade växthusgasutsläpp, i samband med torvbruket ligger inte heller skattebetalarna till last, utan bekostas helt av verksamhetsutövarna i Sverige. Bilderna i denna artikel visar hur det ser ut när torvtäkter efterbehandlats och blivit  kolinbindande, värdefulla naturmiljöer.

Text: Rita Larsson

En av Neovas efterbehandalde torvtäkter i Gävleborgs län. Foto: Neova.
En av Neovas efterbehandaldetorvtäkteri Gävleborgs län.Foto: Neova.
Länkar