Torvproducenter verkar endast på sedan tidigare dikade torvmarker. Dikade torvmarker är inte att betrakta som våtmarker då de fått en ny, ändrad markanvändning genom att dessa marker, som tidigare var våtmarker, har dikats ut av andra aktörer. Syftet med denna dikning, ofta utförd med statliga bidrag, var att Sverige behövde utöka sina jordbruks- och skogsmarker.
De omfattande efterbehandlingarna som alltid utförs när torvtäkten avslutas är oerhört avancerade och skapar mark med ny markanvändning som bland annat våtmarker. Efterbehandlingarna utförs helt på bekostnad av den som bedriver torvtäktsverksamheten i samråd med myndigheter och berörda markägare.
För den som vill veta mer om vad en våtmark är och vad som händer när man återväter den, rekommenderar vi podden från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
I SLUs podd Skogen & Människan (avsnitt sex) visar professor Hjalmar Laudon vid SLU hur en myr som forskarna återvätt började läcka metan. Markforskaren Betty Ehnvall berättar hur det tagit tusentals år för våra myrar att bildas.
Du hittar podden Skogen & Människan där du hittar dina poddar, eller via denna länk till Open Spotify.
