Antingen gäller regelverket konsekvent lika för alla eller så gör det inte det. Om banker tillåts möjliggöra finansiering av lagöverträdelser utan konsekvenser för banken och kunden är det inte regelverket som brister utan viljan att upprätthålla detsamma, skriver Rickard Axdorff, generalsekreterare Branschföreningen Svensk Torv.
När en svensk bank tillhandahåller finansiell infrastruktur till radikala aktivister som öppet samlar in pengar för att möjliggöra olagliga aktioner blir frågan principiell.
Det handlar om rättsstatens integritet, om ansvar enligt regelverk för penningtvätt och kundkännedom, och ytterst om var gränsen ska dras för vad det finansiella systemet får användas till. Hela den gröna sektorn, en central del av Sveriges strukturella infrastruktur, påverkas kraftigt av finansiellt dopad aktivism. Vi kräver besked.
Låt oss ta föreningen Återställ Våtmarker (ÅV) som exempel. De ingår i det europeiska aktivistnätverket A22 där olagliga aktioner utgör en uttalad metod för att nå sina politiska mål. Finansiering sker bland annat via den amerikanska stiftelsen Climate Emergency Fund (CEF) vars finansiärer är oklara och därför internationellt ifrågasatta. I februari uppgav ÅV själva att de mottagit 370 000 kronor från CEF.
Utöver detta används crowdfundingplattformen Chuffed där ansvarsförhållanden och regelefterlevnad enligt EU:s Digital Services Act ifrågasatts. Pengarna används för att planera och genomföra aktioner som i flera fall lett till lagföring för sabotage, ohörsamhet och brott mot skyddslagen. Här uppstår inte bara ett rättsligt problem för de direkt inblandade utan även för de strukturer som möjliggör finansieringen.
För banker är detta inte en värderingsfråga. Penningtvättslagstiftningen ställer tydliga krav på kundkännedom, riskklassificering och löpande övervakning av transaktioner. En kund som öppet samlar in pengar med syfte att finansiera handlingar i strid med lag bör, rimligen, klassificeras som högriskkund.
Frågan har nått politisk nivå. Riksdagsledamoten Martin Kinnunen (SD) har i en skriftlig fråga begärt besked från finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) om hur finansiering av illegal aktivism ska hanteras inom det finansiella systemet. Ministern hänvisar till bankernas ansvar, gällande regelverk och Finansinspektionens tillsynsansvar. Därmed återstår att visa att regelverket faktiskt tillämpas i praktiken.
Enligt föreningen är Ekobanken deras bank. Finansinspektionen har därmed mottagit en anmälan om misstänkt bristande regelefterlevnad hos Ekobanken kopplad till hanteringen av Återställ Våtmarkernas finanser. Det är nu upp till myndigheten att pröva om banken uppfyllt kraven på kundkännedom, riskbedömning och transaktionsövervakning.
För privatpersoner och företag räcker det i många fall med några enstaka utlandsbetalningar eller en Swish med koppling till annat EU-land för att mötas av frågor, kontroller och begränsningar. Den kontrasten är svår att bortse från. Om regelverket tillämpas med skärpa mot enskilda men med återhållsamhet i fall där finansiering av lagöverträdelser sker öppet urholkas tilliten till systemet.
När aktivister systematiskt använder finansiella strukturer för att möjliggöra lagöverträdelser som skadar andra leder det till ett bredare ifrågasättande av rättsstatens förmåga att upprätthålla sina egna regler.
Antingen gäller regelverket konsekvent lika för alla eller så gör det inte det. Om banker tillåts möjliggöra finansiering av lagöverträdelser utan konsekvenser för banken och kunden är det inte regelverket som brister utan viljan att upprätthålla detsamma.
Rickard Axdorff, generalsekreterare Branschföreningen Svensk Torv
