Beredskap var temat för Stora biokraft- och värmekonferensen där Svensk Torv var en av talarna. Det finns indikationer på att torv kommer klassificeras som ett beredskapsbränsle inom bioenergin. Mycket talar för det – inte minst möjligheten att kunna lagra, samelda med svåranvända bränslen som grot och efterbehandlingarna som minskar växthusgasutsläppen.
Beredskapen måste prioriteras inom biokraften Läs mer »
En stor del av de grönsaker och blommor du köper i affären har odlats med hjälp av torv. Träden och blommorna i parken har odlats fram med torv. Skogen som ger byggnadsvirke och energi har börjat sitt liv som små plantor odlade i torv. Grisarna som ger kotletten på tallriken har bökat i järnberikad torv.
Mat, djurhållning, energi och krisberedskap Läs mer »
Torvens betydelse som beredskapsbränsle och för det svenska energisystemet var temat för mitt föredrag på Svebios konferens 21 – 22 november. Jag kan konstatera att samtliga talare pekade ut tre omständigheter som är avgörande för kraftvärmens beredskapsförmåga och potential: Grot, lagringsmöjligheter och en flexibel panna, skriver Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig på branschföreningen Svensk torv. Att kraftvärmeverken
Ökad grotanvändning behöver komplementet torv Läs mer »
Trädgårdssektorn har delvis omvandlats och gått från frilandsodling till mer odling i växthus. Det ställer krav på att säkerställa att det finns tillräckligt med råmaterial till odlingssubstrat som passar för denna form av odling. Två ledande organisationer i Europa har nu enats om en handlingsplan, ”Joint Action”. I uttalandet slår organisationerna fast att branschexperter och
Europeisk odlingsorganisation: Torv är den mest avgörande komponenten för odlingssubstrat Läs mer »
Ingrid Kyllerstedt Norberg, ansvarig för politik och kommunikation, Branschföreningens Svensk Torv talar på Svebio, Svenska Bioenergiföreningens stora Biokraft- och värmekonferensden 22 november. Torv som beredskapsbränsle utreds av Energimyndigheten. Vid inblandning av energität och lagringeffektiv torv ökar energiutbytet av andra bränslen vilket gör att en högre andel el kan produceras. Vid samförbänning av torv kan alla
Torv – en möjliggörare för bioeneergin och nödvändig för Sveriges fossilfria beredskap Läs mer »
Det behövs en arena för alla som arbetar yrkesmässigt med prydnadsväxter och plantskoleväxter. Idag är detta viktigare än någonsin så att vi kan få ett kunskapsutbyte och lyfta de frågor som väcks i ett alltmer allvarligt klimatläge då desinformation kan skapa obefogad rädsla och i förlängningen ogenomtänkta beslut, säger Pia Holmberg, ordförande i Branschföreningen Svensk
Branschträff Växter– en ny mötesplats för yrkesodlare Läs mer »
Att Sverige måste se över sin beredskap och självförsörjningsförmåga vid en kris blir alltmer uppenbart. Det gäller särskilt tillgången av inhemska råvaror vid en avstängning då import är omöjligt. Det är ett av skälen till att Energimyndigheten nu beställt en rapport som analyserar torvens förutsättningar som beredskapsbränsle. Rapporten ska ge ett ”övergripande och kortfattat kunskapsunderlag
Torv som beredskapsbränsle utreds i ny rapport Läs mer »
Varför väcker torven så heta känslor när den i stället borde synliggöras som vår möjlighet att skapa kolinbindande marker, näringsrik och nyttig mat, hållbar skogstillväxt, en bra djurhälsa och komplement till halm samt som ett fossilfritt beredskapsbränsle?
Sverige kan vara självförsörjande och samtidigt bedriva ett offensivt klimatarbete Läs mer »
Torv har en nyckelroll för energieffektivisering. Med bara 5–10 procent torv i biomassamixen kan alla biobränslen, såsom som grot, stubbar och bark, oavsett kvalitet användas. Dessutom ökar energiutbytet av andra bränslen vilket gör att en högre andel el kan produceras när behovet finns. Torv är en inhemsk råvara och ett av de mest energieffektiva biobränslena och måste finnas med i det svenska energisystemet.
Samförbränning måste ingå som en faktor i beräkning av energieffektivisering Läs mer »
Återvätningens effekter kan resultera i större utsläpp. Det behövs mer forskning för att säkerställa att det blir klimatnytta. Det konstaterar forskare i en artikel publicerad på forskning.se. ”Våra resultat går stick i stäv mot både vad jag trodde från början, och den generella synen på våtmarksrestaureringens betydelse”, säger Hjalmar Laudon professor vid Institutionen för skogens
Återställ våtmarkerna – men ta det lugnt, manar forskare Läs mer »