Under våren har vi varit aktiva och uppvaktat ett flertal politiker i riksdagen. Vi hade dessutom ett studiebesök för tjänstemän på regeringskansliet på Norrbomuren. Trots en rejäl regnskur var det mycket uppskattat att få komma ut i verkligheten. Det gav dem en bra bild av vårt hållbara torvbruk, ’’Fantastiskt, det är ju otroligt vilken miljö […]
’’Fantastiskt, det är ju otroligt vilken miljö ni har skapat här’’ Läs mer »
”Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager”. Det fastslog Energimyndigheten i strategirapporten för fjärr-och kraftvärme som överlämnades till regeringen i december 2023. Ännu har ingen officiell reaktion på strategirapportens uppmaning om att öka värmeberedskapen kommit och situationen för energitorv är nu mycket kritisk. Energimyndigheten konstaterar i rapporten att Sveriges fjärrvärmesystem, med
Vad händer med beredskapsbränslen efter Energimyndighetens rapport? Läs mer »
I Sveriges största museikatalog ”Museiguiden till arbetslivsmuseer i Sverige,” finns tips om 501 arbetslivsmuseer. Två av arbetslivsmuseerna gestaltar torvbrukets historia: Ryttarens Torvströmuseum och Torstamåla Torvmuseum som anordnar visningar i sommar. Torv var förr en nödvändig råvara och betraktades som så viktig att det fanns statliga utbildningar till torvingenjör, forskningsinstitut och statliga bidrag som uppmuntrade entreprenörer
Utflyktsmål i sommar: Arbetslivsmuseerna som berättar torvnäringens historia Läs mer »
Den 5 juni är det världsmiljödagen. Våra medlemmar arbetar alltid med ett hållbart torvbruk för miljön och klimatets skull. Den svenska torv som används inom yrkesodlingen resulterar alltid i kolinbindande nya marker, såsom våtmark och skog eftersom torvtäkten efter avslutad skörd alltid måste efterbehandlas enligt lagkrav i Miljöbalken. Det betyder att det till storleken minimala
Idag är det världsmiljödagen Läs mer »
Klimatdiskussionerna måste utgå ifrån fakta för att nå framgång. Därför är det viktigt att sätta sig in hur lite av Sveriges dikade markarealer som används till torvbruk (0,5 procent) och hur liten torvbrukets miljö- och klimatpåverkan är jämfört med resterande 99,5 procent av Sveriges dikade torvmarker. Torvarealer i Sverige Diagrammet på denna sida är från
Därför är torvbruket tryggt, säkert och utsläppen minimala Läs mer »
Länge trodde jag att fundamentalism var något som bara förekom i religiöst kontrollerade diktaturer. Men jag har ändrat uppfattning. Anledningen är att det inte verkar finnas någon chans till ömsesidig dialog under demokratiska former. Att lyssna på varandras åsikter och kunna bemöta uppenbara lögner med faktaunderlag, för att därefter komma fram till någon form av
Fundamentalistiska åsikter förhindrar verkliga framsteg för klimat och miljö Läs mer »
Branschföreningen Svensk Torv berättar gärna om det lagliga, noga kontrollerade, hållbara svenska torvbruket. Just nu pågår planeringen av nya sabotageaktioner mot vår lagliga näring och aktivisterna får gott om utrymme i såväl lokal- som riksmedia som citerar aktivisternas felaktiga påståenden utan att kontrollera fakta. Våra medlemsföretag känner stor frustration över att bara en bild av
Källkritik och research måste även omfatta klimataktivism Läs mer »
Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare. Trots att andelen cirkulära och förnybara komponenter ökar och forskning om nya material sker är torv fortfarande ryggraden i den växande substratproduktionen. Torv utgör idag ungefär 80 procent av odlingssubstraten i Europa. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionen är en expansiv del av de gröna
Så ser några yrkesodlare på odlingstorv Läs mer »
Svensk torv minskar importbehoven och gynnar skogen. Det är bara några av de fördelar som finns med att använda svensk torv som dessutom är strikt kontrollerad och där Sveriges torvproducenter efterbehandlar varje kvadratmeter nyttjad mark till ny biologisk mångfalt. Ladda ner faktabladet Fördelar med svensk torv. Helt rent Torv är ren och fri från skadliga
Fördelar med svensk torv Läs mer »
Det var en av slutsatserna när SNS arrangerade eventet ”Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samtalar om klimathandlingsplanen”. Sverige har en av de hårdaste utfästelserna av alla länder i EU när det gäller utsläppsminskningar till 2030. Detta är bindande och hur målet ska nås till 2030 och 2045 är centralt i klimathandlingsplanen. Den omfattar 70 punkter
Ju senare vi startar desto svårare – och dyrare – blir det för Sverige Läs mer »