Fundamentalistiska åsikter förhindrar verkliga framsteg för klimat och miljö

Länge trodde jag att fundamentalism var något som bara förekom i religiöst kontrollerade diktaturer. Men jag har ändrat uppfattning.

Anledningen är att det inte verkar finnas någon chans till ömsesidig dialog under demokratiska former. Att lyssna på varandras åsikter och kunna bemöta uppenbara lögner med faktaunderlag, för att därefter komma fram till någon form av koncensus, är idag helt omöjligt. Det är åsikter och tyckanden, inte fakta som ligger till grund för både klimataktivism och medias bevakning. Inga motfrågor ställs, inga analyser ur ett bredare perspektiv och ingen faktagranskning av osanningar görs. Allt är bara svart eller vitt.

Det är därför jag påstår att fundamentalism finns inom många områden och desinformationen är dess vapendragare. Min uppfattning förstärks av Näringslivets Medieinstitut som efter ingående analyser av medierapporteringen i en rapport *) konstaterar att media är en megafon för klimat- och miljörörelsens intressen. I rapporten framhålls att samtidigt som klimatrörelsen och dess påståenden aldrig granskas och motfrågor inte ställs, så har miljöorganisationerna fått rollen som ”expert” med stor makt.

Det är allvarligt att inte media faktagranskar och att aktivister inte läser på fakta innan de genomför sina sabotageaktioner mot våra medlemsföretag. Då hade de vetat följande:

• Råvaran torv är efterfrågad och viktig ur ett samhällsperspektiv när det gäller Sveriges målsättning om att bli mer självförsörjande på en mängd olika produkter där torv ingår.
• Torvbranschen skördar torv endast på täkter där de har lagliga tillstånd och verksamheten kontrolleras av Länsstyrelsen.
• Torvbranschen dikar aldrig ut några våtmarker utan verksamheten sker endast och alltid på redan dikade torvmarker som oftast genom statliga bidrag dikats ut långt tidigare av andra aktörer.
• Torvbranschen efterbehandlar alltid marken och helt utan kostnad för skattebetalarna eftersom det är ett lagkrav i Miljöbalken. Alltså alla torvtäkter blir kolsänkor, exempelvis våtmarker, efter ett antal års skörd.
• Torvbranschen skapar genom efterbehandlingarna nya naturmiljöer som både skyddar och utvecklar den biologiska mångfalden, samtidigt som dessa binder in kol på marker som i annat fall skulle fortsätta att läcka koldioxid.
• Efterbehandlingsåtgärder pågår kontinuerligt inom tillståndstiden. Det innebär att täktverksamhet pågår samtidigt som efterbehandling påbörjas på färdigtäktade ytor. På detta sätt stoppas utsläppen fortast möjligt.