Källkritik och research måste även omfatta klimataktivism

Branschföreningen Svensk Torv berättar gärna om det lagliga, noga kontrollerade, hållbara svenska torvbruket. Just nu pågår planeringen av nya sabotageaktioner mot vår lagliga näring och aktivisterna får gott om utrymme i såväl lokal- som riksmedia som citerar aktivisternas felaktiga påståenden utan att kontrollera fakta.

Våra medlemsföretag känner stor frustration över att bara en bild av deras näring redovisas i media både i riksmedia och lokalt. Vid förra sabotageomgången visades till exempel foton på aktivisternas banderoller med deras propagandabudskap, de fick och får stort utrymme utan motfrågor, ingen bakgrundsinformation om torvbruket och de lagbrott, den skadegörelse och konsekvenserna av sabotageaktionerna redovisas. Det ger en ensidig och förenklad bild av vår näring. Källkritik, motfrågor och research måste ingå i bevakningen även av klimataktivism.

Det som inte framkommer är att torvbruket är en grön näring som regleras av Miljöbalken. Att bruka torv är tillståndspliktig vilket innebär noga kontroller före, under och efter nyttjandet av torven. Dessutom sker torvbruk enbart på redan dikade torvmarker, branschen torrlägger alltså inga våtmarker.

  • Torven skördas för att det finns ett behov i samhället av detta unika material i trädgårdsodling, både till fritids- och yrkesodlare, jordbruk och skogsbruk samt till en liten del även för energi.
  • Torvbruket är minimalt i storlek på de dikade torvmarkerna som debatten egentligen handlar om. Det finns 2,3 miljoner ha dikad torvmark i Sverige, endast 12 500 ha av dem är torvtäkter. Det motsvarar mindre än en halv procent av den dikade torvmarken. (99,5 procent består av annan verksamhet). Se diagram nedan. 
  • Torvbruket är den enda näring som, genom lagkrav på efterbehandling som finns i miljöbalken, återställer marken till en varierad biotop av våtmark, skogsmark och vattenspeglar. Detta sker dessutom med egen finansiering. Det är betydande arealer som på detta sätt blir och blivit kolsänkor och marker med högre biologisk mångfald.

Torvbruket ger stor samhällsnytta

Torvbruket tål att granskas, men innehållet av kol i detta organiska material ska inte vara det enda som avgör brukandet av denna naturresurs. Det finns många mål att uppfylla på vägen till ett hållbart samhälle. Sund och säker mat till en växande befolkning, grönare miljöer i städerna, mer träd som växer och binder in kol, en god djurhälsa för att minska antibiotikaanvändning är några exempel där torven har en viktig men idag osynlig roll som odlingssubstrat samt strö och fodertillskott.

Det är viktigt att Public Service och övrig media ger en bred och neutral bild samt att sedvanlig research och källkritik även ingår i bevakningen av klimataktivism.
Det är väsentligt att ge fler sidor av ett ämne, belysa det med fakta och sedvanligt utförd research, källkritik, ställa motfrågor och se till att bildval och intervjuer i inslagen/artiklarna är balanserade och inte ger en vinklad bild. Det är på tiden att media verkligen sätter sig in i denna komplicerade fråga som bokstavligt talat är livsviktig för Sveriges befolknings livsmedelssäkerhet, inte minst vid kris och för beredskap. Vi står gärna till tjänst för att ge fakta, forskningsrapporter och kontaktuppgifter till experter och medlemsföretag.

Det finns många positiva klimatnyheter om torvbruket att berätta – inte minst när det gäller den omfattande efterbehandlingen som branschens medlemsföretag gör i hela Sverige vilket resulterar i våtmarker, skogsmarker och biologisk mångfald. En annan efterbehandlingsmetod är solcellsparker som sparar värdefull jordbruksmark och ger grön el.  SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, forskar sedan 30 år på återvätning av dikade torvmarker i hela Sverige och bedriver flera projekt i samarbete med medlemsföretagen. Nu har ni chansen att rapportera om den återställning till kolinbindande marker som görs i Småland och övriga delar av Sverige genom att kontakta forskarna på SLU samt torvföretagen i närheten av er redaktion.

Här kan du ladda ner två faktablad om torv:

Läs även mer här: Vi diskuterar gärna, men utifrån fakta, inte ”fake-news”

Bilden nedan kommer från Naturvårdsverket och visar all torvmark i Sverige, 6,3 miljoner hektar. På torvmark är lagret av torv mer än 30 cm. Den smala linjen, ”Täkt, dikad”, representerar torvbrukets andel som är 2 promille av hela diagrammet. Om du vill ha hela faktaunderlaget från Naturvårdsverket eller få mer information, mejla till info@svensktorv.se

 

Bilden nedan visar västhusgasutsläpp i Sverige 2020 Mton CO2-ekv.
Så gott som alla växthusgasutsläpp från dikade torvmarker sker från annan verksamhet än torvbruk såsom produktivt skogsbruk och jordbruk. Det förekommer osanna uppgifter om att torvbruket skulle generera utsläpp motsvarande den svenska inrikestrafiken. Detta är inte sant eftersom 99,5 procent av de dikade torvmarkerna består av annan verksamhet än torvbruk. Läs mer om miljöpåverkan här.

Länkar