Svensk Torv

Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur

Den svenska torv som används inom yrkesodlingen resulterar alltid i kolinbindande nya marker, såsom våtmark och skog eftersom torvtäkten efter avslutad skörd alltid måste efterbehandlas enligt lagkrav i Miljöbalken. Det betyder att det till storleken minimala torvbruket åstadkommer både betydande minskningar av växthusgaser och värdefulla naturmiljöer i hela Sverige. Från att man öppnar en sedan […]

Efterbehandlingarna är bra för Sveriges natur Läs mer »

Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren

Torvtäktsverksamheter i Sverige är ålagda att efterbehandla de områden som är färdigskördade genom lagkrav i Miljöbalken. Detta anser verksamhetsutövare är bra och det är även en trygghet för framtida generationer markägare. Här följer en redogörelse för hur omfattande och kontrollerade efterbehandlingar är. Det svenska torvbruket – som endast bedrivs på redan dikade och dränerade torvmarker,

Efterbehandling – ett lagkrav som ställer höga krav på verksamhetsutövaren Läs mer »

Ökad grotanvändning behöver komplementet torv

Torvens betydelse som beredskapsbränsle och för det svenska energisystemet var temat för mitt föredrag på Svebios konferens 21 – 22 november. Jag kan konstatera att samtliga talare pekade ut tre omständigheter som är avgörande för kraftvärmens beredskapsförmåga och potential: Grot, lagringsmöjligheter och en flexibel panna, skriver Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig på branschföreningen Svensk torv. Att kraftvärmeverken

Ökad grotanvändning behöver komplementet torv Läs mer »