Det var en av slutsatserna när SNS arrangerade eventet ”Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samtalar om klimathandlingsplanen”.
Sverige har en av de hårdaste utfästelserna av alla länder i EU när det gäller utsläppsminskningar till 2030. Detta är bindande och hur målet ska nås till 2030 och 2045 är centralt i klimathandlingsplanen. Den omfattar 70 punkter och Romina Pourmokhtari nämnde att bland de viktigaste är den utbyggda energiplanen, arbetet med kolsänkor och förenklade tillståndsprocesser. Hon framhöll att klimathandlingsplanen är en sorts infrastruktur för klimatomställning och att klimatomställningen kan jämföras med digitaliseringen.
Att det i denna omställning behövs både regeringens stöd och stöd från känsliga grupper som inte får uppleva att de drabbas hårdare än andra, betonade professorerna John Hassler och Thomas Sterner.
– Vi måste implementera styrmedlen snabbt för att klara det som EU kräver och synkronisera EUs klimatpolitik med vår, sade John Hassler.
Jytte Guteland, Socialdemokraterna, tidigare EU-parlamentariker, varnade för att dröjsmålet kan komma att kosta Sverige mycket både för näringslivet och i pengar.
– Lyckas vi inte få ned utsläppen till 2030 kommer vi att tvingas minska utsläppen med 18 procent på ett år och betala mycket höga bötesbelopp till EU.
Både Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och Jytte Guteland framhöll att Sverige behöver sina biobränslen och biodrivmedel.
Samtalet leddes av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.


