Energieffektivisering är en faktor som blivit allt viktigare i beräkningar av energisystemet. Att den energi vi använder både är fossilfri och resurseffektiv är en förutsättning för den gröna omställningen.
Men vad är energieffektivitet? Hur beräknas den och vilka komponenter ingår? Det är inte helt klarlagt varför detta begrepp kan tolkas på olika sätt och även innebära olika saker.
Precis som när det gäller livsmedelsförsörjningen där många förbiser att det är viktigt att vi har jord att odla i för att få mat på bordet, så förbiser många att det inom bioenergin är viktigt att vi har en resurseffektiv biomassa att använda som bioenergibränsle.
Torv ökar energiutbytet
Det är ett faktum att torv och trädbränslen tillsammans utgör en effektiv bränslekombination. Torv som en del av biomassamixen gör att andra biobränslen kan användas både effektivare och oftare. Vid inblandning av torv ökar energiutbytet av andra bränslen.
Detta medför bland annat att en högre andel el kan produceras när behovet finns. Tillgång på el och i risk för elbrist har blivit allt viktigare faktorer för ett hållbart energisystem utan importberoende. Detta är en omständighet som vi måste lyfta fram i diskussionerna om energieffektivitet.
Torv har stora sameldningsfördelar som är vetenskapligt dokumenterade. Bränslen med hög fukthalt såsom grot, som utsatts för hög nederbörd och snöfall – vilket är allt vanligare med dagens väderförändringar – som annars får en begränsad användning, kan sameldads med en liten inblandning av torv.
Biobränslen som innehåller mycket kalium, till exempel grot med hög andel barr och grenar, kräver också ett additiv för att inte skada pannan. Eftersom grot är ett pannkemiskt svåranvänt biobränsle behöver den torv som ett mycket effektivare additiv än fossilt svavel.
Med en inblandning av torv kan också svåranvända biobränslen inkluderas i bränslemixen, vilket är ett sätt att hushålla med naturens resurser.
Den höga temperaturen i en bioeldad panna gör det viktigt att använda rätt bränslen. Bränslen med lägre kvalitet som grot och bark innehåller kemikalier som reagerar med stålet på överhettare.
För att de inte ska reagera används antingen importerat, fossilt svavel eller fossilfri, inhemsk torv. Använder man inte svavel eller torv minskas livslängden på dessa delar avsevärt.
Detta resulterar i en markant ökad underhållskostnad och också risk för oplanerade stopp som minskar elproduktionen. Vid dessa oplanerade stopp måste fossil olja användas. Denna oljeförbrukning kostar mycket pengar och är även negativ för klimatet.
Ytterligare en resurseffektiv aspekt är att olika typer av kiselföreningar i torven reagerar med kalium i biomassan. Detta minskar korrosiva beläggningar i pannan, vilket förhindrar driftsproblem och korrosion som annars skulle uppstå.
Högre energivärde
Vid samförbränning av torv med en inblandning med endast 5-10 procent torv i biomassamixen kan så gott som alla biobränslen, såsom som grot, stubbar och bark, oavsett kvalitet användas. Torv är genom fördelarna med samförbränning ett av de mest energieffektiva biobränslena.
Detta beror på att torv har ett högre energivärde än trädbränslen. Resultatet blir en hög effekt ur pannan, något som har stor betydelse vid elproduktion.
Summan av detta är att torv är en inhemsk råvara som måste finnas med i det svenska energisystemet som den tidigare gjorde. Torv har en nyckelroll för energieffektivisering som förtjänar att uppmärksammas av politiker och myndigheter.
Text: Ingrid Kyllerstedt
