Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare. Trots att andelen cirkulära och förnybara komponenter ökar och forskning om nya material sker är torv fortfarande ryggraden i den växande substratproduktionen. Torv utgör idag ungefär 80 procent av odlingssubstrat i Europa. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionen är en expansiv del av de gröna näringarna. Tillgång till odlingssubstrat av hög kvalitet är dessutom av stor vikt för att EU:s gröna giv ska kunna genomföras. Så hur ser våra yrkesodlare på framtiden vad gäller odlingstorv?
Det börjar efterfrågas torvfria och torvreducerade jordar av hobbyodlare och handel och några sådana produkter har börjat synas i trädgårdshandeln. Även yrkesodlare i Sverige har börjat testa nya material men idag finns vare sig den mängd eller den kvalitet som behövs till någon av marknaderna. Vid storskalig produktion i kruka och i växthus behövs odlingssubstrat som är biologiskt stabila och fria från oönskade ämnen så att slutprodukten är säker att använda både för odlaren, växterna och slutanvändarna av produkterna från odlingen. Torven är fortfarande det viktigaste odlingssubstratet för våra yrkesodlare och den är en oslagbar komponent för våra växter. Torven är ett homogent odlingssubstrat med bra struktur, pålitlig, säker, steril och ren. Den är fri från växtgiftiga ämnen och skadliga svampar och bakterier.
Växternas rötter trivs i torven
Svensk Torv har träffat två av alla de cirka 563 företag (källa: jordbruksverket.se) inom yrkesodling, med fokus på prydnadsväxter och plantskoleväxter i Sverige; Håkan Alverbäck, VD Alverbäcks Blommor och Miriam Dovrén, VD och ägare, Nya Eriksbo Plantskola. Vi pratade om deras verksamhet, varför växterna behöver torvens egenskaper och hur de ser på framtiden vad gäller odlingssubstrat.
På Alverbäcks Blommor produceras varje år stora volymer av lökväxter, bland annat ca 400 000 amaryllis och 1,5 miljoner hyacinter som just nu är högaktuella och som pryder våra hem inför julen. Deras verksamhetsfokus är dock på tulpaner som under högsäsong innebär en produktion på ca 1,5 miljoner tulpaner per vecka. På Nya Eriksbo Plantskola produceras ca 180 000 plantor per år i kruka. Produktionen består av ca 400 olika sorters utomhusväxter; bland annat fruktträd, bärbuskar, buskar för ekosystemtjänster i stadsmiljö och träd.
På Nya Eriksbo plantskola odlar man i kruka, så kallad containerodling. Det finns då en begränsad odlingsvolym för rötterna vilket ställer krav på odlingssubstratet för ett gott resultat. Substratet ska se till att växterna får tillräckligt med näring och vatten samtidigt som det ska innehålla tillräckligt stora porer som ger syre till rötterna så att de kan andas. Odlingssubstratet behöver också vara rent och säkert, dvs fritt från växtgiftiga ämnen, växtskadegörare och ogräs. Prydnadsväxter som odlas i växthus och är avsedda att bli snittblommor, krukväxter och till rabatter behöver också ett kontrollerat och stabilt klimat så att växterna utvecklas optimalt.
– Vi har odlat i torv sen man började odla ovan jord och använda krukor på 1960-talet. Då uppstod möjligheten att förlänga försäljningssäsongen och även tillhandahålla plantskoleväxter under den gröna perioden. Biologiskt sett är det som sämst att röra plantorna under sommaren, den gröna perioden. Men det är oftast då som många konsumenter vill plantera växter och därav krukodling, säger Miriam.
Torven återvänds och blir ny planteringsjord
Torven som odlingssubstrat tillför viktiga funktioner för deras växter. Den binder vatten och håller näring vilket ger jämn tillgång till växterna. Rötterna andas och förbrukar syre och de behöver trivas för att kunna växa. Tack vare torven, som är luftig, optimeras tillväxten i den torvbaserade jorden. Som professionell produkt är torven ett homogent odlingssubstrat med bra struktur. Den är pålitlig, säker, steril och ren från växtgiftiga ämnen och skadliga svampar och bakterier. Dessutom planteras ju hela rotpaketet med torv och allt i parker och trädgårdar – så det mesta går ju tillbaka till marken. Inom växthusodlingen komposteras den förbrukade torvbaserade jorden som sedan blir ny planteringsjord.
– I små krukor, som vi använder oss av när vi odlar professionellt, kan vi inte ha för grovt substrat. Den torvbaserade jorden är fin, lätt och luftig. Där trivs rötterna väldigt bra och de frodas i torven. Torven har även en hög kapacitet att magasinera vatten, vilket är en fördel när man använder den i små volymer, per planta, så växtlökarna inte torkar ut. Framöver kan man kanske även blanda upp det med andra substrat också, säger Håkan.
En klok och långsiktig utveckling
Inom båda verksamheterna var man överens om att det inom yrkesodlingen behövs en klok och långsiktig utveckling av alternativa odlingssubstrat. Men de ser också en framtid där torven fortsätter vara en viktig komponent som blandas upp med de alternativa substraten.
Torvfria odlingssubstrat behöver prestera lika bra som torven. Men dessa krav är svåra att nå med bara en av de alternativa substratkomponenterna. Oftast behöver flera komponenter blandas för att få ett önskat resultat, vilket är mer kostsamt idag samt att det finns en begränsad tillgänglighet.
Hur ser era framtidstankar ut vad gäller odlingstorven?
Det finns såklart en oro när tillstånden minskar att skörda torv. Kommer det att finnas tillräckligt för vårt inhemska behov? Eller kommer vi att behöva importera utländsk torv, kokosfiber eller andra substrat? Eller är alternativet att vi slutar odla i Sverige och bara importerar växter? Är det en bättre lösning för miljön? Det kanske är dags att vi ser till helheten utifrån ett globalt miljötänk.
– Vi behöver en mer nyanserad diskussion om torven som är baserad på fakta. Om det går för fort att ta bort torven är risken att det inte kommer att finnas någon odling kvar i Sverige, förutom på friland. Men även där använder många stallgödsel som innehåller ca 70% strötorv, avslutar Miriam.
Text: Monica Dupouy
- Torven är ett odlingssubstrat som bidrar till miljömässigt renare odling, effektivare transporter samt sparar resursen vatten, jämfört med andra substrat.
- Torvens innehåll av kol belastar miljön i teorin men användning av torv leder till att nya växter produceras. Växter som binder luftens kol in i sin biomassa genom fotosyntesen.
- Med odlingstorven går torven tillbaka till jorden och blir kompost samt ny planteringsjord.
- Sverige har idag en mycket större torvtillväxt än torvuttag.
- När torven skördats efterbehandlas marken, enligt lagkrav i Sverige, bland annat till våtmarker.
- Man får ut mycket blomster från lite torv, det behövs bara några deciliter torv i en blomkruka.
- Växter är också livsmedel.
