”Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager”. Det fastslår Energimyndigheten i strategirapporten för fjärr-och kraftvärme. Vad har hänt sedan rapporten överlämnades till regeringen förra året?
– Vi fortsätter att trycka på om hur viktig bränsleberedskapen är, säger Pontus Ohlsson, enheten för trygg energiförsörjning, avdeningen för energiberedskap på Energimyndigheten.
Han fortsätter att berätta att Energimyndighetens dialog med Naturvårdsverket har lett till en dialog med Regeringskansliet.
– Vi har haft besök av representanter från Regeringskansliet på myndigheten för att prata om hur vi ska arbeta vidare. Additivspåret ingår i dialogen med Regeringskansliet.
– Med den nya försvarspropositionen ser det också ut som vi kommer få mer resurser vilket kommer att hjälpa oss att arbeta vidare och utveckla våra förslag, säger Pontus Ohlsson.
Den 4 september anordnade han ett dialogmöte då Branschföreningen Svensk Torv och andra aktörer fick träffa honom och Energimyndighetens medarbetare. På mötet diskuterades fakta och den situation som råder för energitorv, som myndigheten pekat ut som lämpligt för ett beredskapslager. Både användare och producenter av torv deltog på mötet.
Efter detta möte har alltså Energimyndigheten fortsatt sitt arbete med att ”trycka på om hur viktig bränsleberedskapen är” och haft möten både med andra myndigheter och Regeringskansliet.
I Branschföreningen Svensk Torvs argumentation för torv som beredskapsbränsle ingår följande fakta:
- Torv används alltid tillsammans med trädbränslen med en inblandning på några procent av biomassan i fjärr- och kraftvärmeverk.
- När fler svåranvända bränslen till exempel grot och bark inkluderas i bränslemixen med torv ökar tillgången på inhemsk biomassa.
- Vid inblandning av torv blir energiutbytet mer effektivt.
- Ytterligare vetenskapligt dokumenterade sameldningsfördelar är att energitorv minskar askrelaterade driftproblem och korrosion i pannan.
- Bränslet torv innehåller naturligt svavel, vilket gör att svavel inte behöver importeras och tillsättas på annat sätt.
Om torv blir klassificerat som ett additiv, precis som svavelgranulat har klassificeringen additiv, skulle situationen förändras radikalt. Då skulle användningen av fossilfri, inhemsk torv likställas med användning av fossilt, importerat svavelgranulat. Energibolagen skulle därmed kunna motivera sin användning av beredskapsbränslet torv med att det är ett additiv.
– Regeringen har också sagt att de vill ge myndigheterna inom energisektorn ett uppdrag om incitament för bättre effektbidrag från intermittent kraftproduktion. Detta stär¬ker kraftvärmens roll i energisystemet och ger oss ytterligare en anledning att påvisa vikten av bränsleberedskapen, framhåller Pontus Ohlsson.
I en artikel med rubriken ”Vad händer med beredskapsbränslen efter Energimyndighetens rapport” i Bioenergitidningen nr 3 2024 finns mer information. Artikeln hittar du här.
