Efterfrågan på odlingssubstrat kommer att fyrdubblas till 2050, enligt branschexperter och forskare, och torv är ryggraden i substratproduktionen. Det är därför viktigt att diskussionen om torv bygger på fakta och inte åsikter och missuppfattningar. En ny rapport, som sammanställts efter en inventering av hur stora arealer torvtäktsföretagen efterbehandlar, redovisar att det är ett mycket stora dikade torvmarker som får ny markanvändning. Med torven borttagen stoppas också nedbrytningen till växthusgaser.
Rapporten som bygger på uppgifter, som i sin tur kommer från Miljöbalkens tillståndsgivna torvtäkter, redovisar också vilka sorts nya marker som skapas och har skapats genom efterbehandlingarna. Totalt har cirka 2 000 hektar efterbehandlats klart. Detta är ett imponerande resultat. För att illustrera hur stora arealer det är fråga om, 3 000 hektar, så är det lika mycket som Lidingö kommuns yta, 3 069 hektar.
Torvbranschen efterbehandlar därmed mer mark än vad som återväts genom statliga medel. De kravställda efterbehandlingar torvtäktsföretagen gör efter slutförd täktverksamhet, helt utan kostnad för staten, överstiger vida vad Skogsstyrelsen hittills åstadkommit med statsbidrag vilket i våras uppgavs varav cirka 500 hektar enligt dess ansvariga Hillevi Eriksson.
Avgörande för Sveriges livsmedelsförsörjning
Torv är en viktig råvara för den yrkesodlingen i Europa, det är fortfarande basen även om en rad olika nya material blandas in i odlingssubstraten. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionen är en expansiv del av de gröna näringarna. Tillgång till odlingssubstrat av hög kvalitet är avgörande för Sveriges och Europas livsmedelsförsörjning.
Torven som odlingssubstrat tillför viktiga funktioner för växterna. Den binder vatten och håller näring vilket ger jämn tillgång till växterna. Tack vare torven, som är luftig, optimeras tillväxten i den torvbaserade jorden. Som professionell produkt är torven ett homogent odlingssubstrat med bra struktur. Den är pålitlig, säker, steril och ren från växtgiftiga ämnen samt skadliga svampar och bakterier. Torven går inte förlorad utan planteras med växterna i parker och trädgårdar eller blandas in i komposter och andra jordförbättringsmedel.
Värt att notera är att torvbranschen ALLTID skördar enbart på redan historiskt dikade torvmarker. Det innebär att branschens obligatoriska efterbehandlingar genererar helt ny markanvändning så som myllrande våtmark eller kolinbindande skog med mera. Det är därför vi i detta sammanhang talar om efterbehandling och restaurering av den tidigare dikade torvmarken. Med kravet i Miljöbalken på efterbehandling/restaurering skapas en ny markanvändning i form av ny våtmark, ny skog och andra nya marker.
Den som vill veta hur mycket värdefullt klimatarbete som görs utan skattefinansiering bör läsa rapporten och jämföra med det som görs med hjälp av skattebidrag. Rapporten finns att ladda ned och läsa här eller få genom att mejla till ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se
Röster från yrkesodlare om behovet av torv:
– Vi behöver en mer nyanserad diskussion om torven som är baserad på fakta. Om det går för fort att ta bort torven är risken att det inte kommer att finnas någon odling kvar i Sverige, förutom på friland, framhåller Miriam Dovrén, vd och ägare, Nya Eriksbo Plantskola.
– I små krukor, som vi använder oss av när vi odlar professionellt, kan vi inte ha för grovt substrat. Den torvbaserade jorden är fin, lätt och luftig. Där trivs rötterna väldigt bra och de frodas i torven. Torven har även en hög kapacitet att magasinera vatten, vilket är en fördel när man använder den i små volymer, per planta, så växtlökarna inte torkar ut. Framöver kan man kanske även blanda upp det med andra substrat också, säger Håkan Alverbäck, vd Alverbäcks Blommor.
Denna artikel finns med i Tidningen Viola nr 9 / 2024.
Här kan du läsa mer om tidningen.
Här kan du ladda ner Svensk Torvs sida som pdf.