Det krävs alltid efterbehandling på avslutade torvtäkter i Sverige. Det är ett lagkrav i Miljöbalken och gynnar både markägarnas fastigheter, klimatet och miljön samt skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen. Efterbehandlingen bekostas och verkställs av den som har fått tillståndet. Verksamhetsutövaren måste avsätta medel för efterbehandlingsåtgärder, vilka fastslås av myndigheterna, innan torvtäktstillståndet tas i anspråk.
Efterbehandling i ansökningsprocessen
För att en ansökan skall vara komplett måste en väl beskriven efterbehandlingsplan bifogas ansökan. Denna efterbehandlingsplan är preliminär och man utgår då ifrån de förutsättningar (såsom politiska beslut, närmiljöer, vatten, hydrologi och om man kan bidra till att öka naturvärden i området) som råder vid tillfället för ansökan – en ögonblicksbild kan man säga. Att den vid ansökningstillfället är preliminär beror på att den politiska agendan ändras, nya fokus vad gäller miljön och klimatet sker under gång, samt att nya regler kommer från EU.
Idag söker man i regel täktverksamhet på en yta motsvarande ca 25 år och finns det tillräckligt med torv kvar då tillståndstiden närmar sig utgång, kan man välja att söka nytt tillstånd för fortsatt verksamhet. Totalt kan produktion pågå upp till ca 35-45 år. Under den här tiden hinner det hända mycket både politiskt och i närmiljöerna kring torvtäkten.
Slutlig efterbehandlingsplan
Det är vanligt att ansvariga myndigheter i beslutet anger i hur god tid ett förslag på en slutlig efterbehandlingsplan ska sändas till myndigheterna.
Därefter ska berörda markägare få lämna synpunkter/önskemål. Idag tar man stor hänsyn till markägarnas önskemål och försöker möta önskemålen så långt det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Det är dock myndigheterna som tar det slutgiltiga beslutet om hur täkten ska efterbehandlas. I tillstånden framgår det när förslag på en slutlig efterbehandlingsplan skall vara inlämnat. Det brukar formuleras som i god tid innan tillståndet upphör, senast tre år innan tillståndstidens utgång eller senast fem år innan tillståndstidens utgång.
Såväl olika djur- som växtarter etablerar sig snabbt på efterbehandlade marker. Enligt naturvärdesinventeringar som har skett på efterbehandlade täkter har en mängd växter och framför allt fåglar och insekter, hittat ett andningshål i områden där det oftast saknas öppna vattenspeglar med skyddande vegetation. Denna rika etablering har skett endast några år efter att täkten har avslutats.
Generella efterbehandlingsåtgärder
De vanligaste efterbehandlingsmetoderna är beskogning eller att låta hela eller delar av området återgå/omvandlas till våtmark med öppna vattenspeglar där
så är möjligt.
Andra alternativ är solcellsanläggningar, jordbruk, fiskodling eller rekreationsytor med vandringsleder. Efterbehandlingen gör att den tidigare torvtäkten blir kolinbindande och att växthusgasutsläppen, som annars hade pågått i hundra år, stoppas, vilket är en viktig klimatåtgärd.
Torvbruk bedrivs endast på 0,5 procent av Sveriges dikade torvmarker. Resterande 99,5 procent av de dikade torvmarkerna bedrivs det en helt annan verksamhet på. Från dessa verksamheter på dikade torvmarker sker följaktligen också de största utsläppen av växthusgaser. Och på dessa ytor, som alltså utgör så gott som alla dikade torvmarker som läcker växthusgaser, sker det ingen
efterbehandling som kan stoppa utsläppen utan dessa fortgår i hundratals år.
I ljuset av detta är torvbrukets obligatoriska efterbehandlingar en viktig klimatåtgärd som borde framhållas tydligt i klimatdebatten. Stoppade utsläpp, kolsänkor, är lika viktiga att mäta och registrera som utsläpp.
Förfarande inför efterbehandling av avslutade täktytor
- Samråd med myndigheter och markägare (förbereds genom förslag till efterbehandling).
- Upprättande av en slutlig efterbehandlingsplan med tillhörande beskrivning av val av åtgärder för olika ytor inom täktområdet, därefter skickas underlagen till myndigheter för godkännande.
- Beredningsarbeten påbörjas beroende av vilka efterbehandlingsåtgärder som ska utföras.
- Om skog ska planteras och gödsling är nödvändig ska detta informeras myndighet.
- Man måste beställa plantor i god tid, väntar man för länge kan det bli svårt att få tillräcklig mängd.
- Besiktning med markägare och myndighet under efterbehandlingsprocessen.
- När efterbehandlingsarbeten är klara och ytterligare kompletteringsåtgärder utförts skall detta godkännas av myndighet.
- Efter godkännande ska en slutredovisning upprättas över efterbehandlingsåtgärder som har skett och hur man har gått tillväga för att uppnå resultatet samt beskrivning av ev avvikelser från upprättad slutlig plan efter godkännande från myndighet.
- När myndighet anser att efterbehandling är fullbordad skickas beslut om detta ut och marken kan återlämnas till markägaren som då tar över ansvaret för området.