Här har vi samlat lite relevant och enkel fakta om torv.
Klimat
Odlingstorv
- Statliga Odlingstorvsutredningen (Fi 2025:04) ger att klimateffekten av att beskatta torv blir så liten att det inte ens är lönt att beskatta odlingstorv.
- Är cirka 95 procent av skördad volym årligen.
Energitorv
- Är cirka 5 procent av skördad volym årligen
- Skattas som mineralolja
Avgångar från all torvproduktion
- Enligt SOU 2026:18 är avgången 303 000 ton eller 6 promille av Sveriges totala utsläpp.
Skörd och mångfald
Arealer – se diagram
- All torvmark i Sverige är 6,3 miljoner hektar.
- Dikade torvmarker är 2,3 miljoner hektar.
- Torvskörd sker på12 500 hektar.
- Torvskörd sker således på 5 promille av redan dikad torvmark eller på 2 promille av all torvmark.
Ökad mångfald
- Enligt lag ska färdigbrukad torvtäkt efterbehandlas till annan markanvändning vilket inte sällan är en artrik sjö.
- Mångfalden minskar under skörd men ökar efter avslutad skörd.
Volym skörd
- Torvskörden motsvarar 1/10 av den årliga torvtillväxten, det blir alltså bara mer och mer torv i Sverige.
- I Sverige skördas 2 miljoner kubikmeter vilket kan jämföras med Finland som skördar 6 miljoner kubikmeter.
- Sverige har lika bra förutsättningar som Finland för att skörda torv.
Europa
- Europas torv produceras till 80 procent i Sverige, Finland och Baltikum.
- Efterfrågan på odlingssubstrat inom europeisk hortikultur bedöms öka kraftigt fram till 2050.
- Hortikultursektorn sysselsätter omkring 750 000 personer i Europa
- Hortikultursektorn har ett uppskattat värde om cirka 60 miljarder euro.
Användning
- Svensk djurhälsa, djurvälfärd och miljö är beroende av torv. Torv bidrar till minskad förekomst av diarré och juverinflammation, minskad antibiotikaanvändning, förbättrad djurvälfärd och lägre ammoniakutsläpp.
- I princip samtliga av Sveriges cirka 400 miljoner skogsplantor som planteras årligen odlas i torvbaserade substrat. Utan tillgång till torv saknas idag kommersiellt tillgängliga alternativ som kan leverera samma kvalitet, produktionssäkerhet och kostnadseffektivitet i den omfattning som krävs för svensk skogsproduktion.
- Merparten av de plantor som blir svenska grönsaker, bär, kryddor och andra livsmedel drivs upp i torvbaserade substrat. En begränsning av torvtillgången kommer minska den svenska produktionen, öka importberoendet och försämra lönsamheten inom den gröna näringen.
- Grönskande stadsmiljöer skapas med träd, buskar och andra växter som produceras i torvbaserade odlingssubstrat. Sommarblommor och andra planteringar i offentlig miljö odlas fram i torvbaserade jordar och planteras i torvbaserade substrat med god vattenhållande förmåga, vilket minskar behovet av bevattning.
- Energitorven bidrar till försörjningstrygghet och stabil energi- och värmeproduktion. Den utgör dessutom en resurs som kan skalas upp vid behov under extraordinära förhållanden, förutsatt att produktionskapacitet, kompetens och infrastruktur finns kvar.
- Torv har betydelse för civil beredskap genom att möjliggöra odling och lokal livsmedelsproduktion under oroliga tider.
- Aktivt kol producerat av torv används vid såväl rening av vatten som luft och mark samt vid medicin- och kosmetikaproduktion och vid produktion av livsmedel.
Strategisk råvara
- Torv utgör en strategisk råvara för svensk livsmedelsproduktion, djurhållning, skogsbruk, energiförsörjning och civil beredskap och bör därmed behandlas som sådan i återrapporteringen.
- Torvproduktion stötas därför av bland annat Sveriges Grisföretagare,
Skogsindustrierna, Mellansveriges Yrkesodlare, Sveriges Häradsallmänningsförbund, Sveriges Mjölkbönder, Svensk Fågel, Sveriges Nötköttsproducenter, Orsa Besparingsskog, Kött och charkuteriföretagen, Småföretagarnas Riksförbund, Sveriges Allmänningsskogars Förbund och Sveriges Jordägareförbund. - Torv är en viktig del av Sveriges försörjningsberedskap och självförsörjningsförmåga. Motståndskraft tillmäts allt större betydelse och av särskild vikt är att värna tillgången av inhemskt producerade strategiska råvaror. Erfarenheter från pandemin, energikrisen och det försämrade säkerhetsläget i Europa har tydliggjort behovet av robusta nationella värdekedjor och minskat beroende av import.
- Mindre svensk torvproduktion innan inhemska tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt likvärdiga alternativ finns tillgängliga försvagar nationen, leder till ökad import, högre klimatpåfrestning, högre produktionskostnader, minskad svensk produktion och en försämrad konkurrenskraft.