Ett nytt forskningsprojekt ska för första gången systematiskt kartlägga torvindustrins roll i Sveriges ekonomiska försvar under kalla kriget. Studien kommer i ett avgörande läge när regeringen ska ta ställning till hur EU:s naturrestaureringsförordning, NRF, ska genomföras i Sverige.
Projektet ”Torv i den svenska ekonomiska beredskapen” leds av Erik Lakomaa, docent i ekonomisk historia och forskare vid Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning (EHFF) vid Handelshögskolan i Stockholm och är en del av det större forskningsinitiativet ”Näringslivet och det kalla kriget”. Där studeras hur staten och näringslivet tillsammans byggde Sveriges totalförsvar och beredskap. Torvindustrin blir ett av flera fall som sätts i relation till företag och verksamheter som FFV, Televerket, SJ, Saab, Bofors, Ericsson och Scania.
Torvens betydelse som beredskapsresurs har djupa historiska rötter. När importen av bränslen försvårades under andra världskriget fick den svenska torvindustrin ett kraftigt uppsving och produktionen nådde upp till omkring fyra miljoner kubikmeter per år. Under efterkrigstiden betraktades torv som en strategisk inhemsk resurs för både energi- och livsmedelsberedskap.
– Vi vet att torven hade en strategisk betydelse i den svenska beredskapsplaneringen, men det saknas en samlad historisk analys av hur näringen faktiskt integrerades i totalförsvaret. Det är den kunskapsluckan vi nu vill fylla, säger Erik Lakomaa, docent i ekonomisk historia och projektledare för forskningsprojektet.
Svensk Torv menar att forskningen är särskilt angelägen eftersom konsekvensbedömningarna inför genomförandet av NRF är otillräckliga. Problemet gäller inte bara torvproduktionen utan bredare konsekvenser för näringsliv, försörjningsberedskap och samhällsviktig produktion.
– Sverige bygger nu upp totalförsvaret samtidigt som regeringen riskerar att fatta beslut som avvecklar inhemsk produktionskapacitet. Historien visar varför sådan kapacitet en gång byggdes upp. Innan vi monterar ned den måste vi förstå konsekvenserna, säger Svensk Torvs ordförande Robert Wedmo.
Svensk Torv är mycket nöjd med att studien genomförs så att resultaten kan vägas in innan slutliga beslut om genomförandet av NRF fattas.
– Det här är större än torv. Att fatta långtgående beslut utan att först förstå konsekvenserna är oansvarigt och bryter med en svensk tradition av att utreda innan vi beslutar, säger Rickard Axdorff, generalsekreterare Svensk Torv.
För mer information:
Rickard Axdorff, generalsekreterare Svensk Torv, 070-678 96 00, rickard.axdorff@svensktorv.se
Erik Lakomaa, docent i ekonomisk historia och forskare vid Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning (EHFF), 0709-30 75 99, Erik.Lakomaa@hhs.se
Om Branschföreningen Svensk Torv:
Bildades 1999 och samlar torvproducenter samt användare av torv inom alla områden; för odling och jordförbättring inom yrkes-och fritidsodling, som strö och foder inom djurhållning, för energiändamål samt som aktivt kol och filter för rening.
Torvfakta:
• Av cirka 6,3 miljoner hektar torvmark i Sverige är torvbrukets andel 2 promille.
• Torvskörden 2024 var cirka 2 miljoner kubikmeter.
• Tillväxten i landet över tid är 10 gånger högre än skörden.