Vad händer med torven i vår omvärld

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Frustrationen ökar hos tillverkare av odlingssubstrat runtom i Europa då torven ifrågasätts allt mer. Regeringar fasar ut torven men beslutsfattarna bryr sig inte om vilka alternativ som finns och i vilka volymer de finns.

Behovet och efterfrågan på ren och bra mat samt en grön miljö kommer att öka och lyfts fram bland annat i EU’s strategi Farm2fork. Samtidigt ifrågasätts allt mer den dominerande råvaran i odlingssubstraten, torv, som används för att producera just grönsakerna, blommorna, träden och buskarna som strategin i praktiken handlar om.

I England har torvdebatten pågått länge och där ska torven i fritidsprodukter vara utfasad till 2024. Nu har även Tyskland beslutat att snabbt fasa ut torven och inte ge tillstånd till nya täkter. Till 2026 ska all plantjord till fritidsodling vara torvfri och till 2030 ska torven kraftigt reduceras i odlingssubstrat till yrkesodling.

Pia Holmberg Ordförande Branschföreningen Svensk Torv
Pia Holmberg Ordförande Branschföreningen Svensk Torv

Tillverkarna arbetar hårt för reducera torven i produkterna samtidigt som det även läggs restriktioner på de alternativa materialen genom t ex den nya gödselmedelsförordningen, vilket gör det mycket svårare att nå uppställda mål. Även de nya materialen som ersätter torv ger ett avtryck på miljön men det saknas mycket kunskap kring det och intresse från beslutsfattare om konsekven¬serna är svalt.

Torv har utmärkta och unika egenskaper

De flesta är eniga om att torv har utmärkta och unika egenskaper som odlingssubstrat. Kritikerna riktar in sig på att torv kommer från viktiga och unika naturtyper som i en del länder har minskat väldigt mycket samt att det kol som lagrats in i torven under flera tusen år omsätts och blir till koldioxid när torven plockas upp och används. De vill att torven ska vara kvar i marken och att den ska hållas under vatten för att stoppa växthusgasutsläppen.

Även här i Sverige börjar vi känna av dessa yttringar trots att vi har gott om orörda torvmarker men även stora arealer torvmarker som är utdikade och redan läcker växthusgaser. I Sverige är det 0,5 % av den dikade torvmarken som nyttjas till torvbruk, resten 99,5 % är jord- och skogsbruksmark.

Stort behov av odlingssubstrat

Substrattillverkarnas gemensamma branschorganisation GME (Growing Media Europe) arbetar med påverkan i Bryssel för att uppmärksamma EU’s parlamentariker och beslutsfattare på behovet och nyttan av odlingssubstrat och torvens viktiga roll för att få fungerande, säkra substrat. Det har varit ett intensivt år med många konsultationer men man har även tagit fram egna riktlinjer för att medlemmarna ska kunna erbjuda livscykelanalyser på sina produkter. Nästa år kommer även ett IT -verktyg och en databas för beräkningarna att lanseras.

Redan nu finns det resultat som visar att odlingssubstrat sett ur ett brett perspektiv bara har en mycket liten inverkan vid plantproduktion. Dessutom visar det sig att torvbaserade substrat inte alltid som standard får de sämsta värdena trots att det stora innehållet av kol gör att torv alltid får en hög nivå på CO2-utsläpp i en LCA-analys. Men i analysen är det många andra parametrar utöver CO2-utsläpp som också spelar in.

Taxonomin kommer att styra över de gröna näringarna

Flera viktiga revisioner av förordningar som kommer påverka vår bransch är på väg att färdigställas i Bryssel. Taxonomin kommer att styra över de gröna investeringarna och då är det viktigt att torv och torvbruket inte kommer med på listan över de ekonomiska aktiviteter som inte ska gynnas. En viktig råvara för att kunna producera blommor och grönt riskerar att dömas ut.

Med LULUCF där dikade torvmarker står för en betydande del av utsläppen är risken att våtläggning förordas överallt där det är möjligt utan att konsekvenserna utreds. Istället borde torven kunna skördas och nyttiggöras så att en genomtänkt efterbehandling istället kan ge en säkrare kolsänka.

Gödselmedelsförordningen som träder i kraft under sommaren 2022 har fortfarande långt kvar till att den kommer i praktiskt bruk. En paradox i sammanhanget är att träfiber, som av branschen ses som ett av de bättre materialen som kan ersätta torv, ännu inte är godkänd som komponent. I alla fall inte om temperaturen stiger över 100 grader i produktionsprocessen vilket det i en hel del processer gör. GME har med olika medel försökt bevisa att det inte medför någon risk men utan framgång.

Även många andra material har svårt att passa till satta gränsvärden. I den nya gödselmedelsförordningen är det i princip bara torven som lätt klarar alla säkerhetskrav som ställs på ingående komponenter i odlingssubstrat.

Foto: Kekkilä-BVB
Foto: Kekkilä-BVB