Det finns demokratiska medel för den som vill göra världen bättre. De felaktigheter som sprids om svenskt torvbruk och den skadegörelse som riktas mot den lagliga och legitima verksamheten måste få ett stopp. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv, i en debattartikel i ATL en nyhetstidning inom jord, skog och entreprenad.
Den klimatextremism och skadegörelse som under hela året har drabbat torvbruket är omfattande. Bland brottsrubriceringarna märks grov skadegörelse, miljöbrott och olaga intrång.
Det ironiska är att de militanta klimataktivisterna inte bryr sig om fakta.
Torvbruket bedrivs endast på 0,5 procent (12 500 hektar) av Sveriges dikade torvmarker (totalt 2,3 miljoner hektar) och har därmed en obefintlig betydelse när det gäller utsläpp av växthusgaser. Torvbruket efterbehandlar enligt lagkrav i Miljöbalken alltid torvtäkten.
Det finns många goda exempel där det skapats en varierad biotop av våtmark, skogsmark och vattenspeglar. Detta sker dessutom med egen finansiering. Det är betydande arealer som genom dessa obligatoriska efterbehandlingar blir och blivit kolsänkor och marker med högre biologisk mångfald.
Trots denna faktabakgrund har klimataktivisternas propaganda spridits via Public Service och övriga media ända in i SVT:s Eurovision och Allsång på Skansen. Programledarna har citerat deras budskap och visat bild på deras banderoll utan någon kommentar från programledarna om att inslagets budskap är en partsinlaga. Detta gör stor skada på flera sätt. Torvnäringen är en bransch med god framtid och med en avgörande roll för Sveriges och EU:s livsmedelsförmåga.
Det många inte vet är att en stor del av våra livsmedel liksom nästan alla skogsplantor har börjat sitt liv i en torvplugg och fortsätter växa i torvbaserad jord. Råvaran torv behövs i ett hållbart samhälle.
Torven skördas för att det finns ett behov i samhället av detta unika material. Torv gör det möjligt att förädla andra material så de blir cirkulära och bättre för miljö och klimat. Torven används av både fritids- och yrkesodlare i trädgårdar, av jordbruk och skogsbruk samt till en liten del även för energi.
Torven har också en viktig, men idag osynlig, roll som odlingssubstrat samt strö som fodertillskott. Användningen av den bidrar på så vis till att producera sund och säker mat till en växande befolkning, grönare miljöer i städerna, mer träd som växer och binder in kol och en god djurhälsa för att minska antibiotikaanvändning.
Att bruka torv är tillståndspliktigt vilket innebär noga kontroller före, under och efter nyttjandet av torven. Sverige har den mest rigorösa lagstiftningen i EU. Dessutom bedrivs torvbruk enbart på redan dikade torvmarker. Dessa marker har tidigare dikats ut av andra aktörer. Torvbranschen dikar inte ut några våtmarker.
Den militanta klimataktivism som i Sverige har vuxit i både omfattning och grovhet är något som de gröna näringarna måste ta på största allvar. Tidigare har samma sabotageverksamhet drabbat andra gröna näringar med lagliga verksamheter. Nu har samma grupp riktat sin terror mot torvbruket.
Det är dags att vi enas och står upp för de möjligheter som Sverige har att vara självförsörjande och samtidigt bedriva ett offensivt klimatarbete.
Varför väcker torven så heta känslor när den i stället borde synliggöras som vår möjlighet att skapa kolinbindande marker, näringsrik och nyttig mat, hållbar skogstillväxt, en bra djurhälsa och komplement till halm samt som ett fossilfritt beredskapsbränsle? Ett helhetsperspektiv där även ett importberoende, fossila transporter, klimatpåverkan och arbetsförhållande i importländerna och inte minst möjligheten av tillgång på en lokal naturresurs behövs för en saklig klimatdebatt som kan göra skillnad.
Det finns demokratiska medel för den som vill göra världen bättre. När klimataktivismen resulterar i skadegörelse, skapar kaos i samhället och skadar skötsamma och myndighetskontrollerade företag med laglig verksamhet måste vi agera tillsammans.
Ingrid Kyllerstedt
journalist och kommunikationsansvarig
Branschföreningen Svensk Torv
