Mark- och Miljödomstolen insåg det orealistiska i att många verksamhetsutövare skulle behöva göra en helt ny prövning för att skörda samma torv som tidigare där varken produktionsmetoder, utökade diken, ytutökning, volymutökning, fler transporter eller fler lagringsytor föreligger.
Neovas innehav idag består till allra största delen av koncessioner, alltså beslut enligt den tidigare Torvlagen att bedriva sin verksamhet. Anledningen till detta härrör ur det behov som tidigare funnits hos värmeverken i Sverige.
Dessa har i olika grad använt torven som ett komplement till trädbiprodukter för att öka effekten i pannorna och hålla dem i god kondition.
Efter de senaste årens debatter, nationellt såväl som internationellt, har torven ifrågasatts och den beläggs med svavelskatter såväl som utsläppsrätter. Torv har också elcertifikat i likhet med förnybara bränslen som sol och vind.
Efterfrågan på energitorv till användning som bränsle i pannor har minskat drastiskt, vilket medför att det finns stora arealer med öppnade torvtäkter där man dragit ner på produktionen. Att lämna dessa ytor att fortsätta oxidera växthusgaser ansåg Neova vara orimligt, samtidigt som företaget har lagt ner stora summor på varje täkt genom först ansökningar, beredningsarbeten, och provtagningar som sedan skapat arbetstillfällen i glesbygder. Dessutom har Neova erfarenhet av att efterbehandlingar av torvtäkter där det finns för mycket torv kvar på ytorna genererar ett mycket sämre resultat oavsett val av efterbehandling.
Neova ansökte därför om möjligheten att göra en anmälan om förändring i verksamheten (vilket är möjligt enligt lagstiftning), för att kunna fortsätta producera torv för annat ändamål än energi. Här ansåg man att det inte räckte med att göra en sådan anmälan utan man måste göra en helt ny ansökan enligt Miljöbalken.
Neova ansåg detta vara oskäligt och påbörjade ett förarbete med hjälp av jurist. Neova valde därefter att överklaga och efter ett par turer valde Mark- och Miljödomstolen att ge Neova rätt.
Beslutet innebär att det ska räcka med att göra en anmälan om ändring i verksamheten till tillsynsmyndigheten för att kunna fortsätta täkta på koncessionerna, även om materialet går till annan användning. Det går att när som helst, styra om materialet att levereras till pannor.
Lagstiftningen fr.o.m 1 januari 2017 ger verksamhetsutövarna möjlighet att nyansöka enligt Miljöbalken och då inbegrips både växt- och energitorvsproduktion i detta.
Det är en mycket stor seger att Mark-och Miljödomstolen valde, som Neova anser, att se det orealistiska i att många verksamhetsutövare ute ska behöva göra en helt ny prövning för att skörda samma torv som tidigare där varken produktionsmetoder, utökade diken, ytutökning, volymutökning, fler transporter eller fler lagringsytor föreligger, ska inte behöva föranleda en helt ny ansökningsprocess.
Den här vintern har också visat att det måste finnas beredskap att kunna leverera torv till värmeverken då det uppstår en brist av trädbiprodukter/ trädråvara. Numera finns ingen lagstiftning som hjälper försörjningen av bränsleråvaran torv i och med torvlagens avskaffande, vilket än mer bidrar till vikten av att koncessions-ytorna får fortsätta hållas öppna och i beredskap för att kunna producera och leverera energitorv till pannorna då behov föreligger.
Text: Rita Larsson, Projektledare Torv, Neova
Foto: Neova
Mål nr M2980-17
Överklagat beslut: Länsstyrelsen i Jönköpings läns beslut från den 20 juni 2017 i ärende nr 555-3688-2017. Föreläggande om att söka tillstånd enl 9 kap miljöbalken på fastigheterna 1:8 och 2:6 Värnamo kommun.
Domslut: Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut.
