Tillståndsmyndigheterna blandar ihop äpplen och päron

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Tidningen Svensk Torv

I diskussionerna om klimatförändringarna blandas orörda våtmarker ihop med redan dikade våtmarker, vilket har fått stora konsekvenser för den svenska torvbranschen.
När politiker, myndigheter, domstolar och andra beslutsfattare inte förstår eller vill se skillnaden mellan dessa två helt olika naturty­per blir synen på klimatförändringarna skev, för att inte säga vinklad och rättsosäker.

Tidningen Svensk Torv

Dikade torvmarker har tillkommit för att staten med bidrag uppmuntrade att de orörda torvmarkerna dränerades genom att diken anlades. Marken behövdes i början av 1900-talet för att befolkningen skulle få mat på bordet både i freds- och krigstid. Skogen be­hövdes för att bygga Sverige. Detta är historia, men den är en viktig utgångspunkt för dagens klimatdebatt och politiska beslut om klimatet och torven.

Det är dessa redan dikade torvmarker som av­ger lika mycket växthusgaser som hela Sveriges inrikestrafik. Utsläppen pågår alltid, oavsett om vi skördar torven och tar tillvara på råvaran eller inte gör något åt de dikade torvmarkerna. Men skördar vi torven kan vi stoppa utsläppen med efterbehandlingen av marken och dessut­om kan torven användas inom odling, skogs­plantering, djurhållning och i biobränslemixen. Och efter att torven skördats växer skogen som planterats vid en efterbehandling ännu bättre och binder koldioxiden i många år.

Därför måste vi tala om de redan dikade torv­markerna, det vill säga äpplen, när det handlar om utsläpp från dikade torvmarker och inte blanda in päron, det vill säga de orörda våt­markerna.

Resonemangets betydelse kan illustreras av besluten som ges av Länsstyrelserna och till­ståndsmyndigheterna som MPD och Mark- och Miljödomstolen.
I avslagsbesluten blandar de ihop äpplen och päron, det vill säga den dikade torvmarken -äpplena- tillmäts värden som endast den orörda våtmarken – pä­ronen- har. Beslu­ten bygger på en tillämpning av fel nollalternativ.

Avslagsbesluten innebär att skyddssyftet inte uppfylls. Det finns nämligen inga förutsätt­ningar för att en dikad torvmark ska förvand­las till en orörd våtmark med skyddsvärde, om ansökan avslås. I ett framskjutet tidsperspektiv (rätt nollalternativ) kommer marken att växa igen med påföljden att de skyddsvärden som åberopas av länsstyrelsen, och tillmäts relevans av tillståndsmyndigheterna, inte är aktuella för dikad torvmark (äpplen) det vill säga den mark som ansökan avser.

Konsekvensen av att man i i tillståndsprövning­en blandar ihop orörda våtmarker (päron) med dikade torvmarker (äpplen) blir att rättskip­ningen inte är i enlighet med syftet, nämligen att skydda och bibehålla våtmarker som ”skyddsvärd naturtyp”. Redan dikade våtmar­ker är nämligen något helt annat.

Ingrid Kyllerstedt
Ingrid Kyllerstedt

Följden av detta blir att de redan dikade torv­markerna, som inte får tillstånd att skördas, växer igen, utsläppen fortgår och att Svensk Torvs medlemsföretag inte kan förse Sverige med en efterfrågad råvara ur både ett svenskt och europeiskt perspektiv.

Och det kanske mest sorgliga i detta; de naturvärden i form av värdefulla miljöer för växter och djur, som en efterbehandling möjlig­gör, försvinner och därmed också möjligheten att göra marken till en kolsänka.

Ingrid Kyllerstedt
Ansvarig för politik och kommunikation

Det här och mycket mer kan du läsa om i senaste numret av Tidningen Svensk Torv.
Ladda ner Tidningen Svensk Torv nr 3 2020 som pdf >>

Här kan du ladda ner och läsa senaste  och tidigare nummer  >>

Tidningen Svensk Torv