Torvbrukets kolinbindningar i form av efterbehandlade torvtäkter måste registreras i EU-kommissionens förslag till reviderad LULUCF-lagstiftning. Det skriver Branschföreningen Svensk Torv i sitt remissvar.
LULUCF är en förkortning för Land Use, Land Use Change and Forestry. Det är en förordning som styr utsläpp och upptag av koldioxid kopplade till skog och mark. I denna förordning ingår fortfarande inte torvbrukets stora klimatarbete i form av efterbehandlingar efter avslutad torvskörd. Svensk Torv har svarat på den senaste faktapromemorian, fakta-PM, som är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Förslaget är en del av paketet ”Fit for 55” som syftar till att stärka LULUCF-sektorns bidrag till EUs övergripande klimatambition. Detta föreslås ske genom att för perioden 2026–2030 införa bindande krav om ökad sänka på medlemsstatsnivå för att sammantaget uppnå en kolsänka om 310 miljoner ton till 2030. Först 2026 kommer det svenska torvbrukets omfattande klimatarbete att rapporteras in till EU via LULUCF.
Vi beklagar att vi måste vänta i fem år eftersom vi gärna vill att det positiva klimatarbetet som vår bransch bidrar med synliggörs i rapporteringen till EU. Hittills har regeringen och Naturvårdsverket, trots våra påpekanden, inte velat ta med torvbrukets kolinbindningar, säger Rita Larsson, vice ordförande, Branschföreningen Svensk Torv.
I remissvaret på detta förslag ställer sig Svensk Torv bakom ambitiösare LULUCF-mål och ser positivt på att torvmarker och torvutvinning ska ingå i redovisningen från och med 2026.
I svaret till EU skriver Svensk Torv att utan extern finansiering efterbehandlar medlemsföretagen Sveriges täktområden till attraktiva naturområden eller klimatsmarta produktionssystem (Sphagnum Farming) samtidigt som torven nyttiggjorts till odlingsjord, strömedel eller energi för medborgarnas bästa.
Sverige är ett torvrikt land och vi ser fram emot att den efterbehandling våra medlemmar utför på redan dikade torvmarker efter torvutvinning inkluderas i tillämpningsområdena inom LULUCF, säger Rita Larsson.
Svensk Torv pekar på torvens centrala betydelse för en säker matproduktion, människors och djurens välbefinnande och en stärkt cirkulär ekonomi. Skogsplantor i Sverige drivs upp med torv som odlingssubstrat. Det är torven som gjort att återbeskogning med god etablering är så framgångsrik i det svenska skogsbruket.
Genom efterbehandlingarna bidrar torvbruket aktivt till att nå Sveriges miljökvalitetsmål ”Reducerad klimatpå-verkan”, ”Ingen övergödning”, ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt odlingslandskap” samt ”Ingen hunger” som komplement ifrån FN:s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030.
Branschföreningen Svensk Torv understryker även i sitt remissvar att de insatser som görs av medlemsföretagen i form av efterbehandling efter avslutad torvskörd är noga kontrollerad av svenska myndigheter och enkelt att verifiera och styrka genom att dessa är tvingande i ett tillstånd enligt miljöbalken.
Detta är ett omfattande klimatarbete som görs helt utan bidrag från staten och bekostas av verksamhets-utövarna, framhåller Rita Larsson.
”Det är därför hög tid att detta klimatarbete och gynnande av en grön omställning med minskade växthusgasutsläpp, som det svenska torvbruket och av Branschföreningen Svensk Torvs medlemsföretag i hög grad bidrar till, också rapporteras in till LULUCF och registreras för att en balanserad och rättvis bild ska framhållas av tillståndet i Sverige och EU när det gäller växthusgasutsläpp och kolupptag”, avslutar Svensk Torv sitt remissvar.
Ingrid Kyllerstedt
Ansvarig politik och kommunikation
