EU:s nya taxonomi klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Branschföreningen Svensk Torv skriver i sitt svar på utkastet att taxonomiförordningen inte bör antas av följande skäl: Torv ska betraktas som en resurs genom att de läckande, dikade torvmarkerna efter skörd restaureras och blir till effektiva kolsänkor och värdefulla miljöer för växter och djur. Efterbehandlingarna ska klassificeras som negativa utsläpp.
Utkastets formuleringar om torvbruket innebär risk för brist och klimatförsämring
I utkastet står att torvbruk ska ”minimeras”. Detta är en formulering som Branschföreningen Svensk Torv menar är både felaktig och kan innebära att det blir brist på torv som är en högt eftertraktad och nödvändig råvara såväl i Sverige som övriga Europa som odlingssubstrat och jordförbättring till yrkesmässig trädgårdsodling, uppdrivning av skogsplantor och hobbyodling, strö inom djurhållning samt till energiändamål. Torv är även viktig för Sveriges beredskap vid kris.
Det svenska klimatanpassade torvbruket sker endast på sedan tidigare dikade marker och efteravslutad täkt restaureras alltid dessa områden. Det gör Svensk Torvs medlemmar till de primära restaurerarna av skadade våtmarker i Sverige. Denna restaurering garanteras genom att pengar avsätts inför varje täktuppstart och genom att produktionen anpassas så att bästa möjliga natur- och klimatnytta uppnås för markägare och samhället. Utöver SvenskTorvs medlemmars insatser går restaureringen av dessa marker, som innebär att marken blir kolsänkor, långsamt i Sverige. Detta beror, utöver kostnadsskäl, på att många av de enorma arealer som behöver restaureras ligger otillgängligt till.
Om torvbruket ska minimeras enligt taxonomin kommer arbetet med återvätning och restaurering av våtmarker, som innebär att dessa utsläpp stoppas, ta längre tid och vara mycket kostsamt för skattebetalarna. Idag får Sverige och EU en gratis klimat- och hållbarhetstjänst av våra medlemsföretag.
Läs Svensk Torvs svar här
Ladda ner Svensk Torvs svar som pdf här
Bakgrund: Den EU-gemensamma taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Tanken är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. Taxonomin utgör därmed en grundpelare för flera andra av åtgärderna i Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som presenterades i mars 2018
Vad händer nu? Utifrån den återkoppling som lämnas kan kommissionen göra vissa justeringar Därefter ska kommissionen anta den delegerade akten. Det ska ske senast den 31 december i år, enligt vad som anges i förordningen. Efter kommissionens beslut har rådet (EU:s medlemsländer) och Europaparlamentet fyra månader att acceptera eller invända mot akten.
Läs regeringens svar här
Läs mer om ett utkastet till ”delegerad akt för de klimatrelaterade målen i taxonomin” här
