Torven gör stor nytta – den är ingen klimatbov

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Branschföreningen Svensk Torv arbetar för att Sverige fortsatt ska ha ett aktivt och hållbart torvbruk samt att torven ska ses som en inhemsk resurs.

En stor del av de grönsaker och blommor du köper i affären har odlats med hjälp av torv. Träden och blommorna i parken har odlats fram med torv. Skogen som ger byggnadsvirke och energi har börjat sitt liv som små plantor odlade i torv. Grisarna som ger kotletten på tallriken har bökat i järnberikad torv. Torv har en mycket större betydelse i ditt liv än du tror!

Det absolut enklaste och billigaste sättet att fånga koldioxid ur luften är att odla växter. Torvens unika egenskaper som odlingssubstrat möjliggör plantodling både till matproduktion, skogsplantering, grönare stadsmiljöer och grönare hemmamiljöer. Nyttan måste ställas mot den påverkan som torvproduktion orsakar.

Sverige är rikt på torv. Den årliga tillväxten av torv är lågt beräknad mellan 20–40 miljoner kubikmeter. Torvbranschen skördar en inhemsk råvara som används till odling, strö till djur och bioenergi mm. Det svenska torvbruket är tillståndspliktigt och sköts med myndigheternas insyn. Ca 2,6 miljoner kubikmeter torv skördades 2020.

Torvbruket sker på 0,5 % av Sveriges dikade torvmarker. Torvbruk sker endast på sedan tidigare dikade torvmarker, inga orörda torvmarker tas i anspråk. Branschen tar ansvar för de marker vi brukar, efterbehandling är obligatoriskt och görs utan kostnad för skattebetalarna.

Efterbehandling gör att torvtäkter naturligt kan läka och bli värdefulla naturmiljöer som snabbt blir nya kolsänkor istället för att läcka växthusgaser. Branschen har mer än 1500 ha goda exempel på efterbehandlingar där dikade torvmarker efter att torven tagits bort blivit till skogsmark eller nya våtmarker med vattenspeglar.

Jordtillverkare använder kompost och andra material än torv men alternativen finns inte i tillräcklig kvantitet och/eller kvalitet. Kompost nämns ofta som en god ersättare till torv. I storskalig jordproduktion kan komposter bara användas om de blandas ut med andra material och torven är oslagbar som utblandningsmaterial även till detta.

Torvbranschen har alltid haft ett nära samarbete med forskare. Genom vår egna forskningsstiftelse TorvForsk ges stöd till forskning om torv och torvmarkernas betydelse, inte minst dess miljöpåverkan.

Branschföreningen Svensk Torv verkar för att energitorven fortsatt ska betraktas som ett beredskapsbränsle. Torv har i kristider alltid använts för att stötta upp material som saknats eftersom torven kan lagras över flera år. Senast torven kom till räddning var vintern 2017 då trädbränsle saknades på marknaden och torkåret 2018 när lantbruket saknade strö till djuren.

I Sverige har vi gott om torv och med ett hållbart torvbruk kommer det alltid att finnas torv för en säker matproduktion, plantproduktion till skogsbruket och till gröna stads- och hemmamiljöer. Dessutom ger torven som strö en god stallmiljö med friskare djur och en högvärdig gödsel.

Nygårdsmyren, foto: Mats Henriksson, Neova
Nygårdsmyren efter avslutad torvtäktverksamhet. Foto: Mats Henriksson, Neova