Det finns alternativ till torven!…. det har jag läst och hört flera gånger i sommar både av aktivister men även av politiker på den vänstra sidan, men förvånansvärt nog också från Centerpartiet som säger sig värna jord- och skogsbruk. När jag ställt frågan vilka alternativ de tänker på så får jag oftast inget svar eller något av följande tre exempel. Det finns ett skogsbolag som lyckats halvera mängden torv i sin plantskola för att ersätta det med träfiber. I stallet kan man faktiskt använda halm. Samt påståendet: Man kan använda kompost istället.
Som ordförande i en förening vars medlemmar är de som rent praktiskt tar fram odlingssubstrat både med och utan torv är jag inte negativ till något av ovanstående. Det är lysande att det finns alternativ men låt oss skärskåda dem lite. Vi börjar med halmen. En inhemskt biprodukt vid odling av säd som fungerar bra i stallmiljö. Halm binder inte lika mycket ammoniak som torv, ger inte samma fördelar för klövhälsan hos djuren och reducerar inte heller lukten lika effektivt. Men det är en fungerande produkt. Sommaren 2018 var det helt plötsligt en bristvara och halm importerades från hela Europa för att täcka det svenska behovet. Torven kunde inte täcka upp behovet, det fanns nämligen inga strategiska lager att ta av.
Träfiber och cellulosa fungerar att odla i. Odlingen kräver mer kväve än om odlingen skett i torv då kväve binds hårdare och mindre blir tillgängligt för plantan. Utöver det har ett träd som växt i minst 70 år flisats upp, kokats sönder och behandlats för att ta fram produkten. Det är möjligt att det är ett vettigt sätt att använda skogen som resurs. Skalas den här processen upp kommer odlingssubstratet att bli väldigt dyrt, priset på timmer blir knappast lägre med fler som konkurrerar om det. Odlingen kommer också att bli mer beroende av konstgödsel för att nå samma resultat.
I Sverige produceras ungefär två miljoner kubikmeter torv årligen, knappt hälften går på export, primärt till växthusodling. För odling av sallater, bär, kryddor, medicinalväxter för att nämna några användningsområden. Noll procent av de substraten som används i växthusodling är fritt från torv. På den inhemska marknaden är det cirka 3 procent som är fritt från torv. Men det är en krympande siffra enligt våra medlemmar då de jordarna minskar i efterfrågan. Men låt oss för nöjes skull resonera runt tillverkning av en miljon kubikmeter kompost för den inhemska marknaden. Det skulle kräva ytor som vida överstiger de 12 000 hektar som torvproduktion bedrivs på, det skulle kräva att skogarna dammsugs på biologiskt material att kompostera och det skulle leda till höga utsläpp av växthusgaser under komposteringsprocessen vilket nya siffror från Growing Media Europe visar.
Så innan torven ska förbjudas visa oss alternativen. För vi jobbar gärna med alla tillgängliga substrat för jord-, skogsbruk och svensk resiliens vid kris. Därför är det extra roligt att få avsluta med Svensk Torv stöttar forskning på Handelshögskolan gällande Torv i den svenska beredskapen.
På måndag den 1 september ska regeringen återrapportera Naturrestaureringsförordningen. Om du producerar torv, är användare av torv eller äter något som är odlat i torv. Skicka ett sms eller ring till din närmsta politiska kontakt och meddela att torven behövs för Sveriges och Europas trygghet och säkerhet.
Robert Wedmo
Ordförande Svensk Torv
