Att torvbruket gör ett stort klimat- och miljöarbete är väldigt okänt

Ur tidningen Viola

Vill du stötta att Sverige får bättre klimat och miljö samtidigt som landets livsmedelsförsörjning säkras? Då det bra att du använder torvbaserad jord och odlingssubstrat.

Tidningen Viola

Det svenska torvbruket är hållbart eftersom torv endast skördas på redan dikad torvmark, med inga eller ytterst låga naturvärden, samtidigt som det alltid krävs efterbehandling på avslutade torvtäkter.
 
– Det ser vi inom torvbruket som mycket positivt. Efterbehandlingarna gynnar miljön när en rik flora och fauna i landskapen skapas samtidigt som växthusgasutsläppen stoppas, säger Rita Larsson, projektledare vid Skandinaviens största torvföretag, Neova.
 
Det kan vara bra att känna till dessa, ofta väldigt okända, klimat- och miljövinster som varje såld torvsäck med odlingsjord bidrar till. Efterbehandling efter avslutat tillstånd till skörd är obligatorisk i Sverige och pengar för detta avsätts direkt i samband med att täkttillståndet tas i anspråk.

– Det är betydande klimatbesparingar som görs på detta sätt. IPCC anger att efterbehandling av redan dikad torvmark är den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen, framhåller Rita Larsson.

För att en ansökan om torvskörd ska vara komplett måste en väl beskriven  efterbehandlingsplan bifogas ansökan. Vid val av efterbehandling – om man ska skapa en ny våtmark, plantera skog eller göra en mosaik av dessa med öppna vattenspeglar och anlagda fågelholmar samt andra naturmiljöer – tar man stor hänsyn till markägarnas önskemål. Det är dock myndigheterna som tar det slutgiltiga beslutet om hur täkten ska efterbehandlas.
 
– Självklart, kommer även klimatet in i form av att växthusgasutsläppen från den redan dikade torvmarken stoppas när marken efterbehandlas på något av dessa sätt, säger Rita Larsson.
 
De vanligaste efterbehandlingsmetoderna är beskogning eller att låta hela eller delar av området återgå eller omvandlas till våtmark med öppna vattenspeglar där så är möjligt.
Andra alternativ är energiskogsodling, jordbruk, fiskodling eller till exempel golfbana.

– Solcellsparker är ett nytt efterbehandlingsalterantiv som vi nu tittar på. Behovet av energi kommer att öka och att inrätta solcellsparker på torvtäkter efter avslutad skörd är bra på flera sätt; det möjliggör mer grön el samtidigt som produktiv jord- och skogsmark kan sparas, säger Rita Larsson.
 
Såväl olika djur- som växtarter etablerar sig snabbt på efterbehandlade marker. Enligt naturvärdesinventeringar som gjorts på efterbehandlade täkter har en mängd växter och framförallt fåglar och insekter, hittat ett andningshål i områden där det före efterbehandlingen saknats öppna vattenspeglar med skyddande vegetation.
 
– Denna rika etablering har skett bara några år efter att täkten har avslutats, berättar Rita Larsson som har många exempel från hela Sverige för den som vill veta mer.

Vill du veta mer:
Kontakta Rita Larsson, rita.larsson@neova.se eller läs mer här på hemsidan.

​Denna artikel finns med i Tidningen Viola  nr 4 2021.
Svensk Torv finns med i tidningen Viola, som är trädgårdsnäringens ledande branschtidning. Vi har en redaktionell sida i tidningen där vi bevakar torvens betydelse inom odlingssektorn. I samarbetet med förlaget ingår även att vi kan erbjuda en prenumeration på Viola till ett specialpris för våra medlemsföretag.
Här hittar du fler av våra sidor >>
Här hittar du hela tidningen Viola >>

Nygårdsmyren 2017 efter avslutad torvtäktverksamhet som pågick till 2010. Foto: Mats Henriksson, Neova
Nygårdsmyren 2017 efter avslutad torvtäktverksamhet som pågick till 2010. Foto: Mats Henriksson, Neova

Länkar