För Svensk Torvs medlemmar som är producenter av odlingssubstrat till växter, ser EU:s nya gödselmedelsförordning ut att vara till mer skada än nytta. Det såg ett tag ut som hela det nya lagförslaget skulle haverera men vid trialogen mellan EU:s tre styrande organ, Kommissionen, Rådet och Parlamentet, den 20 november enades man om några av knäckfrågorna för mineralgödselmedel och förslaget kommer att baxas vidare. Det var framförallt frågan om gränsvärden för kadmium som var den stora stötestenen.
Substratindustrin har varit mycket aktiva i Bryssel under många år för att få fram regler som skulle underlätta internationell handel med våra produkter. Ett färdigt förslag som vår industri var mycket nöjda med låg på Kommissionens bord redan för tre år sedan men det hamnade i papperskorgen när nya kvastar skulle sopa och ett förslag inom ramen för den s.k. cirkulära ekonomin togs fram. EU:s tidigare gödselmedellagstiftningen stod inför en översyn. Det bestämdes då att ett antal nya produktkategorier skulle infogas under samma ramverk. Det har under resans gång blivit alltmer uppenbart att de som arbetat med förslaget inte förstått mycket av hur vår marknad ser ut och fungerar. Trots mycket hårt arbete, bland annat från Growing Media Europe (GME) har våra synpunkter fått mycket lite genomslag.
Ordföranden i GME, belgaren Stefaan Vandaele säger i en kommentar ”I teorin kommer den nya gödselmedelsförordningen att reglera handeln med jordförbättringsmedel och odlingssubstrat inom Europa. Vi välkomnar därför idén och den generella inriktningen bakom denna gemensamma förordning. Vi befarar dock att de nya reglerna i praktiken kommer att exkludera huvuddelen av de produkter som finns på marknaden idag. Ett antal krav som specificeras ligger inte alls i linje med vad som är normala procedurer inom industrin idag. Dessutom kommer den nya lagstiftningen att försvåra användningen av återvunna material”. De nya reglerna innehåller t ex krav att inte bara råvaror utan även färdigvaror analyseras för exakt samma parametrar. Om råvarorna uppfyller kraven finns i normalfallet inget skäl att anta att färdigvaran inte också gör det.
Tanken med den nya lagstiftningen är bland annat att produkter ska kunna CE-märkas genom egenkontroll från producenterna. Tyvärr missar man målet ganska grovt här, då huvud-delen av de produkter som traditionellt används kommer att kräva myndighetsregistrering och andrapartscertifiering. Från industrins sida befarar man att marknaden kan komma att fyllas med undermåliga CE-märkta produkter, då det helt saknas formella kvalitetskrav ur odlingssynpunkt.
Stefaan Vandaele konstaterar: ”På grund av bristen på kvalitetskriterier rörande odlingseffektivitet, kan CE-märkningen användas på produkter som uppfyller lagstiftningens regler och är säkra ur användarsynpunkt men som inte alls är lämpliga för växtodling. Samtidigt kommer högkvalitativa odlingssubstrat fortfarande att falla under nationell lagstiftning och handel mellan länder kommer endast att kunna ske enligt de kostsamma och tidsödande reglerna för ömsesidigt erkännande”.
För att öka kunskapen om vår näring och dess stora betydelse för produktionen av frukt- och grönsaker samt prydnadsväxter hade GME ordnat ett seminarium i EU Parlamentet den 5 november. Värd för mötet var den slovenske EU-parlamentarikern Franc Bogovic. Ett antal inbjudna talare beskrev vår verksamhet, betydelsen för Europas livsmedelssäkerhet och framtida utmaningar. Behovet av högkvalitativa, närproducerade livsmedel ökar kraftigt och förhållandevis låga insatser av naturresurser krävs. I framtiden kommer växtodlingen därför bli mycket mer specialiserad och forskare förutspår att behoven av odlingssubstrat kommer att nästan femfaldigas till 2050.
Ett stort antal berörda EU-parlamentariker hade bjudits in, bland dem samtliga svenska. Dagen efter höll GME sitt höstmöte med budget och arbetsplan för 2019.
Text: Claes Bohlin
Foto: GME