Här är svaren om torv som media inte redovisar

Medias rapportering av torv, torvbruk och klimatbrottsligheten redovisar konsekvent endast en sida av verkligheten. Därför är det svårt för allmänheten att bilda sig en uppfattning, byggd på fakta och verklighet.

Branschföreningen Svensk Torv har sammanställt frågor som ställts i media och svarat på frågorna – något som vi inte fått möjligheten att göra i media. Här är några frågor och svar, fler finns i vår FAQ

VAD ÄR TORV?

Torv består av växtdelar som förmultnat under fuktiga förhållanden där syretillförseln är låg. För torvdjup mer än 30 cm används begreppet ”torvmark”.

I Sverige är 25 procent av landarealen täckt av torv. Torvmarken (mossar och kärr med torv djupare än 30 cm) uppgår till 6,4 miljoner hektar. Av dessa 6,4 miljoner ha har människan dikat ut, dvs dränerat marken, på 2,3 miljoner ha. Detta har gjorts med hjälp av statliga bidrag för att utöka Sveriges skogs- och jordbruksmark. Tillväxten av torv i Sverige är mycket större än uttaget.

VAD ANVÄNDS TORV TILL?

En stor del av de grönsaker och blommor du köper i affären har odlats med hjälp av torv. Träden och blommorna i parken har odlats fram med torv. Skogen som ger byggnadsvirke och energi har börjat sitt liv som små plantor odlade i torv. Trädgårdsnäringen är beroende av torvbaserade odlingssubstrat för en effektiv och säker produktion.

Strötorv är ett bra material för djurhållning då torven förhindrar ammoniakbildning och är antiseptiskt. Torv binder näring och blir utmärkt gödsel och fungerar även som foder till grisar. Strötorv är ett alternativ till halm i stallen för till exempel kor och hästar.

Torven används även till energi genom samförbränning med andra biobränslen.

HUR PÅVERKAR TORV KLIMATET?

Dikade torvmarker avger växthusgaser, som i storleksordningen kan jämföras med utsläppen från inrikestrafiken. Med statliga bidrag fram till senare delen av 1900-talet dränerades våtmarker för att öka skogsproduktion och ge ny jordbruksmark. Detta gav Sverige åtskilliga hektar odlingsbar mark för att trygga livsmedelsförsörjning och skogsproduktion, hörnstenar i svensk nationalekonomi.

På denna typ av, sedan tidigare dikad torvmark, bedrivs torvbruk på endast 0,5 procent av den totala dränerade ytan medan 99,5 procent av dessa växthusgasproducerande marker utgörs av främst skogs- och jordbruksmark. Att stoppa torvbruket på den minimala delen av totalarealen har därmed ytterst liten, om ens någon, betydelse för klimatet.

Torvbranschen tar ansvar för de täkter som brukas och har löpande egenkontroller på bland annat vattenkvalitet. Torvtäkter ger ett temporärt byte av markanvändning, efter avslutad täkt efterbehandlas alltid marken. Efterbehandling gör att torvtäkter naturligt kan läka och bli värdefulla naturmiljöer samt minskar växthusgasutsläppen.

Efterbehandlingarna som görs efter avslutad täktverksamhet, helt utan kostnad för staten, genererar helt ny kolinbindande markanvändning såsom våtmark, skog och fågelsjöar med mera.

VARFÖR ÄR INHEMSKT SKÖRDAD TORV BETYDELSEFULLT FÖR SVERIGE?

Det finns ett stort behov av torv och den är svår att ersätta med andra material. Vår svenska torv är närproducerad och idag det mest hållbara alternativet när det gäller odlingssubstrat. Det är viktigt att se till vad som ger den mest hållbara helheten. Allt måste vägas in: Lokal tillgång, produktionsmetoder, kontroll av verksamheten, råvaukvalitet, transporter, efterbehandlingar och vad vi får ut i andra änden i form av växter, mat, energi, god djurhållning och beredskap.

I framtiden kommer vi att behöva många olika material, inklusive olika komposter och torv, för att fortsatt kunna göra riktigt bra och prisvärda jordprodukter. Jordbranschen har omfattande utvecklingsprogram för att ta fram dessa nya material.