Jorden du köper till din trädgård är baserad på torv

Jorden du köper till din trädgård är baserad på torv. 380 miljoner skogsplantor drivs upp i torv varje år. Nästan alla odlade bär och grönsaker du äter är odlade i torv. Här får du lite mer fakta om den svenska hållbara torven.

Tillgången på torv

På dränerad torvmark, totalt 2,6 miljoner hektar, förloras 81-148 miljoner m3 varje år genom oxidation. 99,5 % av dessa marker består idag av jord och skogsbruk och endast 12.000 hektar av torvtäkter, dvs 0,5 % På denna redan dränerade mark finns 8 miljarder m3 torv.
Tillväxten av torv på Svenska våtmarker sker med ca 20-40 miljoner m3 per år. Endast ca 2 miljoner m3 växttorv skördas årligen i Sverige.

Ladda gärna ner denna sida som pdf och sprid.

Torvfakta

Växttorv

Torv är en mycket bra bas för odlingsjord:

  • Torv har en mycket god förmåga att binda både fukt och
    näringsämnen till sig, vilket minimerar näringsläckage till
    grundvattnet.
  • Skapar arbetstillfällen i den gröna näringen.
  • Har de egenskaper som behövs för framgångsrik odling av växter.
  • Gör att recirkulerade produkter från samhället kan förädlas till bra odlingsjord.
  • Finns tillgänglig i stor volym.
Foto: Hasselfors Garden
Foto: Hasselfors Garden

Tillståndsprocessen

För att få skörda torv krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Det är många villkor som måste uppfyllas och prövningen är rigorös och tar lång tid. Bland annat skall följande villkor uppfyllas.

  • Bullermätning
  • Vattenprover
  • Kontrollprogram
  • Periodisk tillsyn
  • Avsatt & spärrat kapital för att återställa våtmarken
  • Endast mark med låga naturvärden ges tillstånd

Miljö och klimat

68-100 % av växthusgaserna från dränerad torvmark utgörs av koldioxid. Sveriges totala emission av växthusgaser från dränerad torvmark är 18,5 miljoner ton CO2ekv – lika mycket som ut-släppen från all inrikestrafik.

Internationellt motstånd mot torv handlar om torv som skördas från orörda torvmarker. Svensk torv skördas enbart från redan dränerad mark som läcker växthusgaser.

Vitmossa i dike, Bilden är tagen i ett dike på en av Emmaljunga Torvmulls torvtäkter. Foto: Johan Funke, Emmaljunga Torvmull AB
Vitmossa i dike, Bilden är tagen i ett dike på en av Emmaljunga Torvmulls torvtäkter. Foto: Johan Funke, Emmaljunga Torvmull AB

Efterbehandling

I samarbete med markägare, tillsynsmyndighet, länsstyrelse efterbehandlas torvmarken efter avslutad skörd. Vanligast är skogsplantering och ny våtmark med vattenspeglar. I och med efterbehandling blir torvtäkten en kolsänka, och området blir en värdefull naturmiljö för djur och växter. Inom svenskt torvbruk öppnas nya torvtäkter bara på redan dränerade torvmarker. Dessutom återskapas värdefull naturmark när skörden avslutas.

Genom att välja rätt och redan dikad torvmark för nya torvtäkter och behandla mer torvmark än de som skördats kan koldioxidutsläppen minskas. Ytterligare och myllrande våtmarker skapas och blir föredömliga häckningsplatser för fåglar och många andra djur.

Nygårdsmyren efter avslutad torvtäktverksamhet och efterbehandling. Foto: Mats Henriksson, Neova
Nygårdsmyren efter avslutad torvtäktverksamhet och efterbehandling. Foto: Mats Henriksson, Neova
Länkar