Efter omfattande utredningar och höga lagkrav i samband med torvproduktion har myndigheterna beslutat att godkänna torvproduktion på Grimsås mosse. Miljöaktivister har motsatt sig de demokratiskt fattade besluten och vid upprepade tillfällen stoppat produktionen. Detta har skett med risk för både den egna och andras säkerhet samt med konsekvenser för torvbranschen och, i förlängningen, vår beredskap.
Efter mer än tio års prövningar, överklaganden och myndighetsbeslut som krävt stora resurser från såväl myndigheter som näringsliv beviljades torvproduktion på Grimsås mosse. Redan 2013 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att ge Neova tillstånd att utvinna torv. Tillståndet omfattar cirka 130 hektar mark, varav omkring 99 hektar utgör produktionsområde, och gäller i 25 år.
Som jämförelse fi nns det i dag cirka 2,3 miljoner hektar dikade torvmarker i Sverige, vilket innebär att produktionsytan på Grimsås motsvarar omkring 0,04 promille av dessa. På de dikade torvmarkerna i Sverige bedrivs till 99,5 procent annan verksamhet än torvbruk (se fakta om torvarealer på sidan bredvid).
Invändningar prövades – beslutet stod fast
Beslutet mötte invändningar från närboende, föreningar och organisationer som uttryckte oro för buller, damm, brandrisk samt påverkan på vatten, natur och fågelliv. Ärendet prövades av regeringen, som 2014 valde att avslå eller inte ta upp överklagandena. Regeringen konstaterade att området redan var kraftigt påverkat av tidigare dikning, att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyllde lagkraven samt att de föreslagna skydds- och försiktighetsåtgärderna var tillräckliga.
Tillståndet åtföljdes av ett detaljerat regelverk. Bland annat fastställdes gränsvärden för buller, krav på åtgärder mot damm samt ett system med sedimentationsdammar för rening av avrinnande vatten. Vissa arbeten förbjöds under fåglarnas häckningsperiod, och verksamheten ålades att upprätta kontrollprogram samt årligen redovisa sin miljöpåverkan. Krav ställdes även på efterbehandling när täktverksamheten avslutas.
När genomförandet av tillståndet aktualiserades uppstod en ny juridisk fråga. En del av koncessionsområdet ligger på mark som ägs av företaget Nexans, som motsatte sig täktverksamheten. Länsstyrelsen beslutade 2024 att marken fi ck tas i anspråk för den tillståndsgivna verksamheten. Nexans överklagade beslutet med hänvisning till risker för påverkan på sin dammkänsliga industriproduktion. Regeringen prövade överklagandet och fann att marken behövs för att bedriva torvproduktionen i enlighet med beviljad koncession, bland annat för vattenavledning och sedimentationsdammar. Överklagandet avslogs.
När tillstånd möter aktivism
Området har klassats som industriområde och försetts med tillträdesbegränsningar av säkerhetsskäl. Trots detta har aktivister vid upprepade tillfällen tagit sig in på området och i vissa fall befunnit sig nära pågående arbete med tunga maskiner. Detta har lett till polisiära åtgärder och dokumentation kopplad till säkerhet och tillträde.
Utöver att aktionerna är olagliga innebär de betydande säkerhetsrisker. De utsätter både sig själva och entreprenörer för fara, särskilt maskinoperatörer som arbetar med begränsad sikt och riskerar att ofrivilligt skada personer på platsen.
Konsekvenser bortom torvtäkten
Olagliga aktiviteter på torvtäkter runt om i Sverige påverkar inte bara torvbranschen utan även energisektorn, djurvälfärden, produktionen av aktivt kol för rening av vatten, luft och mark samt den professionella odlingssektorn. För närvarande fi nns inget alternativ till torv i tillräckligt stor mängd eller med rätt kvalitet för professionell odling, även om forskning pågår. Därmed berörs även vår livsmedelsförsörjning och beredskap.
Aktivister i Sverige, särskilt inom delar av klimatrörelsen, döms återkommande för sabotage, ohörsamhet mot ordningsmakten eller skadegörelse efter aktioner med civil olydnad. Det är anmärkningsvärt att personer som säger sig värna demokrati samtidigt återkommande bryter mot samma rättsordning. I dagsläget fi nns fl era pågående rättegångar och domar kopplade till aktioner mot torvbranschen, där kostnaderna för polisinsatser, utredningar och rättsprocesser står i tydlig kontrast till de bötesbelopp som döms ut.
PÅGÅENDE OCH NYLIGEN AVGJORDA RÄTTSPROCESSER KOPPLADE TILL TORVTÄKTER
- 2023 Örebro – Åtal rörande sabotage vid två tillfällen. Ärendena är ännu inte prövade i domstol.
- 2023 Storemosse och Hällaryd – Åtal mot aktivister. Frikännande domar i tingsrätten.
- 2023 Flymossen – Aktivister frikända i tingsrätten. Domen är överklagad och ska prövas i hovrätten i november.
- 2024 Grimsås – Flera aktivister dömda i tingsrätt. Domen är överklagad och kommer att prövas i hovrätten i oktober.
- 2024 Grimsås – Ny aktion genomförs på täktområde efter avslutad rättegång. Tre aktivister dömda till olaga intrång och skadestånd.
- 2025 Grimsås – Ett femtiotal aktivister åtalade. Förhandlingar planeras i tingsrätten under hösten.
Torvarealer
0,5 procent av Sveriges dikade torvmarker används för torvbruk. Torvbruk bedrivs på 12 500 hektar av Sveriges totala yta av dikade torvmarker som uppgår till 2,3 miljoner hektar.
Det förekommer uppgifter om att torvbruket genererar utsläpp av växthusgaser motsvarande den svenska inrikestrafiken. Det korrekta är att de utsläppen baseras på samtliga arealer dikade torvmarker, där 99,5 procent består av annan verksamhet än torvbruk.
Jord av hög kvalitet är en förutsättning för ett säkert och lyckat odlingsresultat. Torvbaserad jord har en mycket god förmåga att binda både fukt och näringsämnen till sig, vilket minimerar näringsläckage till grundvattnet och gör att det går åt mindre vatten, som också är en värdefull naturresurs. Torv ger en säker odling med låg användning av gödsel och växtskydd.
Bilden kommer från Naturvårdsverket och visar all torvmark i Sverige, 6,3 miljoner hektar. Huvuddelen består av torvmark, mer än 30 cm torv. Den smala linjen, ”Täkt, dikad”, representerar torvbrukets andel som är 2 promille av hela diagrammet.
