Moderat motion lyfter fram torvbruket i flera yrkanden

Idag presenteras de allmänna motionerna. Moderaterna förklarar i sin motion ”Ett starkt svenskt jordbruk – en blomstrande landsbygd” att det svenska hållbara torvbruket behövs. I flera yrkanden i motionen bl.a. punkt 13, 14, 18, 21 samt 26-28 framhålls att torvbruk på dikade torvmarker ska fortsätta tillåtas och att tillståndsprocesserna måste fungera bättre.

I motiveringen till yrkanden står följande om torv:

”Sverige är ett av världens torvtätaste länder där torvmarker utgör 15 procent av landarealen. Från slutet av 1800-talet till det förra sekelskiftet förordade staten att många torvmarker skulle dikas ut för att öka arealen skogs- och åkermark. Forskning visar att dikade torvmossar förutom koldioxid också läcker den kraftiga växthusgasen metan till atmosfären.

Det är ett skäl till att diskussionen om att återväta dessa marker har uppstått. Detta kan säkert fungera på vissa håll och frivillighet att våtlägga torvområden på det offentligas vägnar ska naturligtvis finnas men i så fall bör skälig ersättning utgå. Intressant i  sammanhanget är dock den forskning och erfarenhet från Nederländerna som visar att det är mycket svårt att reglera vattennivåerna för att utsläpp av växthusgaser ska kunna hindras. Mot bakgrund av detta anser Moderaterna att det bästa vi kan göra nu för att gynna miljö och klimat är att förvandla redan utdikade torvmarker till nytta.

Torv är en viktig komponent för såväl skogs- som livsmedelsstrategin. Exempelvis är torv är ett avgörande odlingssubstrat för vegetariska livsmedel. Forskning visar att växtproduktion i Europa i framtiden kommer att efterfråga än mer torv, då  fungerande ersättningsprodukter inte existerar i tillräckliga mängder.

Idag används även torv som odlingssubstrat till 380 miljoner skogsplantor per år. Att ta vara på torv från redan dikade mossar innebär därmed att markerna istället för att passivt läcka potenta växthusgaser kan användas till odling som binder koldioxid i växtmassa. Dessutom har torven betydelse som inhemsk, långsamt förnybar, energikälla. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) skördas endast 2 % av den areal som har bedömts lämplig för utvinning. Torv kan därvid vara av stor vikt ur beredskapsperspektiv. Det är också intressant att konstatera att det vid en LCA-analys framgår att utsläppet av fossil koldioxid, som uppstår vid förbränning av torv, är lika stort som det utsläpp som skulle ske från den dikade torvmarken även om torven inte hade utvunnits.

Skillnaden är att utsläppen tidigareläggs men att torvens energi nyttiggörs och tas tillvara. Därför är det viktigt att de styrmedel och regler som utformas gynnar ett hållbart torvbruk och torvnäringens långsiktiga överlevnad. Ett gemensamt problem för torvbruk, oavsett användningsområde är den mycket långa och kostsamma tillståndsprocessen.

Enligt branschföreningen Svensk Torv är det inte ovanligt att processen kan ta upp till 10 år och kan kosta upp till en miljon kronor per styck. En kostnad som naturligtvis belastar sökanden även om tillstånd inte beviljas. Detta är inte rimligt. Moderaterna anser att torvbruk på redan dikade mossmarker ska tillåtas. Att tillståndsprocesserna för detta ska förenklas och bli avsevärt billigare samt att våtlägging av torvmark ska vara frivilligt och att ersättning i så fall bör utgå till markägare.”

Här kan du läsa hela motionen på riksdagens hemsida.

Här kan du läsa riksdagens pressmeddelande.

Foto: Neova, Efterbehandlad torvtäkt, Toftmossen i Västmanland.
Foto: Neova, Efterbehandlad torvtäkt, Toftmossen i Västmanland.
Länkar