I fyra kommittémotioner och en enskild motion finns krav på att ge torvbruket bättre förutsättningar.
– Det är mycket bra att torvbruket som är en sådan viktig kugge i klimat- och landsbygdsfrågorna framhålls i motionerna, konstaterar Pia Holmberg, ordförande, Branschföreningen Svensk Torv.
De partierna som i sina motioner vill ge torvbruket bättre och säkrare förutsättningar är Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Här är en redovisning av deras motioner. Kommittémotioner är för partierna upphöjda motioner som hela partiet ställer sig bakom. Dessa skiljer sig från de enskilda motionerna som ledamöter lägger fram själv.
Tillåt torvbruk på dikade torvmarker och förenkla tillståndsprocesserna
I sin kommitémotion till riksdagen ”Ett starkt svenskt jordbruk- en blomstrande landsbygd” finns 65 förslag till riksdagsbeslut. Sju av förslagen berör torvbruket. Nummer 13, 14 och 15 berör endast torvbruket. Dessa förslag yrkar på att torvbruket ska tillåtas på redan dikade torvmarker och att tillståndsprocesserna ska vara enklare, snabbare och billigare. Moderaterna vill också att en länsstyrelse ska få ansvaret för handläggning av landets tillståndsprocesser för torvtäkter och att våtläggning av torvmark ska vara frivillig och ett ersättning ska utgå till markägarna.
– För oss moderater är de naturliga råvaror vi får från jord och skog avgörande för vår matproduktion och för fossilfri energi. Torven är helt avgörande för alla de 380 miljoner skogsplantor Sverige planterar varje år, vidare för hela vår trädgårdssektor där den behövs som jordförbättringsmedel, förklarar Charlotta Olsson, moderat riksdagsledamot i näringsutskottet, som står bakom motionen.

– Det svenska torvbruket är noga anpassat för att värna både biologisk mångfald och samtidigt möjliggöra skörd av mossa som omvandlats till torv, en naturlig produkt. Det skördas heller inte mera torv än den årliga tillväxten och det finns heller ingen annan produkt att ersätta den svenska torven med, säger hon som tillsammans med sin moderata kollega Betty Malmberg som sitter i Miljö- och jordbruksutskottet varit pådrivande i arbetet med att synliggöra torvbruket i motionen och partiarbetet.

Torven fyller viktiga funktioner och torvbruket bör uppmuntras i samhället
I två kommittémotioner, en äganderättsmotion och en landsbygdsmotion samt en enskild motion av Mats Nordberg, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet, yrkar Sverigedemokraterna på att torvbruket ska få en mer gynnsam situation gällande allt från tillståndsprocesser till utredning av hur Sverige kan tillvarata växt- och strötorv samt energitorv på bästa sätt. I motionen föreslås att torvmarker där markanvändningen överförts till skogs- eller jordbruk ska kunna definieras som just skogs- och jordbruksmark.
– Det är inte rimligt att betrakta marker som dikats och använts till jord- eller skogsbruk som kvarvarande våtmarker. Tillståndsverksamheten för torvbruk behöver utredas och identifiera
hur det kan göras lättare att få tillstånd på lämpliga marker, säger Mats Norberg, och framhåller att Sverige och Finland har mycket stora torvmarker och skiljer sig från andra länder i EU så att inte svensk policy beträffande torvmarker blir en dålig kopia av politiken i andra länder med helt andra förutsättningar.

I Mats Nordbergs motion föreslås att efterbehandlingarna ska bestå av olika metoder, både våtläggning och skogsodling och att markägare, producenter och myndigheter ska få bestämma vilken efterbehandlingsmetod som är lämpligast i det enskilda fallet.
Länsstyrelserna måste ge alternativa torvtäktsplaceringar vid avslag och sluta betrakta dikade torvmarker felaktigt
I Kristdemokraternas kommittémotion ”Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård2 finns fyra punkter med förslag som berör torvbrukets fortsatta villkor som enligt motionen måste bli bättre.
– Skörd av torv med påföljande efterbehandling är enligt Kristdemokraterna en hållbar förvaltning av mark. Torvskörd gör att tidigare stats-sanktionerad utdikning som idag läcker koldioxid kan omvandlas till nettoposter för klimatet. Samtidigt får vi bland annat närproducerad råvara till våra trädgårdar och skogsplanteringar, säger Camilla Brodin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och
ledamot i näringsutskottet.

– Skörd av torv med påföljande efterbehandling är enligt Kristdemokraterna en hållbar förvaltning av mark. Torvskörd gör att tidigare statssanktionerad utdikning som idag läcker koldioxid kan omvandlas till nettoposter för klimatet. Samtidigt får vi bland annat närproducerad råvara till våra trädgårdar och skogsplanteringar, säger Camilla Brodin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och ledamot i näringsutskottet.
– Kristdemokraterna kräver att avslagsyrkanden från myndigheter måste innebära förslag på alternativ torvskördeplats. Dikad mark bör också för myndigheternas handläggning betraktas som mark för skogs- eller jordbruk, menar riksdagskollegan Kjell-Arne Ottosson, som också sitter i näringsutskottet.

