Utredningen ”Odlingstorv och klimatet”, som överlämnades till Finansdepartementet i mars, konstaterar att utsläppen från odlingstorv är begränsade och att torvbrukets utsläpp inte har någon direkt påverkan på Sveriges nationella klimatmål.
Uppdraget var att analysera och föreslå samhällsekonomiskt effektiva åtgärder för att minska klimateffekterna av odlingstorv, i linje med Sveriges långsiktiga klimatmål till 2045 och EU:s åtaganden. Svensk Torv deltog i utredningen med Pia Holmberg som expert, med uppgift att bidra med aktuell och saklig kunskap om torv, torvens användning och torvbranschen i Sverige och Europa.
– Det kändes hedersamt att få representera Svensk Torv i en för branschen viktig utredning. Arbetet har handlat om att koppla miljöpåverkan till olika styrmedel och att beskriva branschens verkliga förutsättningar, både nationellt och internationellt. Mycket av den kunskapen finns endast inom branschen och det finns inte dokumenterat, säger Pia Holmberg.
I utredningen inventerades flera möjliga styrmedel, bland annat punktskatt, forskningsstöd, EU-reglering, skärpta miljökrav, återvätning och informationsinsatser. Fördjupad analys gjordes av punktskatt, krav på kompenserande återvätning samt stöd till forskning och innovation.
Utredningen bedömer att en produktionsbegränsande skatt på svensk odlingstorv inte är lämplig. En sådan skatt är svår att utforma eftersom täkttillstånd ofta omfattar både odlings- och energitorv, där energitorven redan regleras via EU ETS.
Även beskattning av importerad torv ansågs för komplicerad. Importerad torv påverkar inte Sveriges klimatmål eftersom utsläppen redovisas i produktionslandet enligt LULUCF.
Inte heller krav på obligatorisk återvätning kopplat till täkttillstånd bedöms vara ett effektivt styrmedel. Det anses inte minska användningen av odlingstorv, riskerar att försvåra tillståndsprocesserna och kan konkurrera med statligt finansierade återvätningsprojekt.
Utredningen understryker att tillgången på fungerande alternativ är avgörande för att kunna ersätta odlingstorv. Därför föreslås ökade satsningar på forskning och innovation som ett kompletterande styrmedel.
Svensk Torv delar utredningens slutsats att det saknas förutsättningar för att styrmedel riktade mot svensk produktion av odlingstorv skulle bidra till Sveriges åtaganden enligt LULUCF till 2030 eller till målet om nettonollutsläpp 2045.
