Äntligen har energitorven nått en framgång i energipolitiken. För första gången har tre partier; Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i näringsutskottets betänkande lämnat reservationer som föreslår tillkännagivanden om ”satsningar på och ett främjande av torvutvinning”.
Tyvärr räckte det inte ända fram eftersom de tre partierna inte fick någon majoritet för sitt stöd för ett främjande av det svenska hållbara det hållbara torvbruket. Det var synd. Men vi kan konstatera att med stödet från M, KD och SD har vi fått ett efterlängtat gehör i riksdagen för de frågor vi drivit om att energitorv är en viktig inhemsk råvara i biobränslemixen och måste få en rättvis behandling. Vi har skrivit ett upprop om att en utredning som ser till torvens betydelse för bioenergimixen snarast borde tillsättas. Risken är stor att Sverige är på väg att radera en lagringsbar, ickefossil och effektiv energiråvara för fjärr- och kraftvärme.
Energitorv behövs i Sveriges energisystem. I synnerhet nu med tanke på den globala energikrisen som råder och EUs utsatthet efter Rysslands krig i Ukraina som satt säkerhetsaspekterna i fokus. Att i detta läge återväta torvtäkter med en eftertraktad energiråvara värd miljarder kronor som ligger nära järnvägen framstår ännu mer som ett både kortsiktigt och dumdristigt beslut. Riksdagen måste först se till att frågan utreds så att ett beslut blir underbyggt och motiverat.
Enligt IPCC är torv klassificerat i en egen klass ”torv” och klassificerat som långsamt förnybar. Anledningen att torv ändå tvingats in i EU ETS-systemet med utsläppsrätter är att förbränningen uppvisar vissa likheter med fossila bränslen. Förbränningen av trädbränsle släpper också ut koldioxid, men utsläppen från trädbränsle är nollade inom EU ETS. Detta har skapat en Kafka-liknande situation för en inhemsk biomassa som finns rikligt i hela Sverige och som både kan lagras och vara energieffektiv.
Näringsutskottets betänkande innehåller ytterligare en positiv nyhet och det är att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör ta fram en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärme som även inkluderar frågor om EU-regler för biobränslen. Utskottet har tidigare redovisat en positiv syn på fjärr- och kraftvärmens roll i det svenska energisystemet. Regeringen ska nu utarbeta en strategi för den framtida hållbara kraft- och fjärrvärmen.
Allt detta låter som ett steg framåt när det gäller en energipolitik som uppmärksammar den viktiga bioenergin. Det är önskvärt att torvens framtida roll inom kraft-och fjärrvärmeproduktionen belyses i detta sammanhang. Torven måste ses ur ett vidare perspektiv där de kolinbindningar som görs med efterbehandlingarna registreras och där närhetsperspektivet beaktas. Ur ett klimatperspektiv är det minst lika viktigt att råvarorna vi använder är närodlade och närproducerade. Och detta måste även energipolitiken uppmärksamma – inte minst för vår säkerhets skull.
Ingrid Kyllerstedt
Kommunikations- och medieansvarig, Branschföreningen Svensk Torv