Livmiljöunderlag innebär rättsosäkerhet och implementeringen får inte bli hårdare i Sverige än i övriga EU.
Svensk Torv skriver i sitt remissvar till Artskyddsutredningens betänkande SOU 2021:51 ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” att det är viktigt att implementeringen blir den som avses i EU:s text och inte en försvenskad version med hårdare regler än övriga länder i unionen. Det vore förödande för svenska företag knutna till landsbygden, jordbruket, skogsbruket och torvbruket.
Svensk Torv ser även framtagandet av ett Livsmiljöunderlag som vanskligt. I ett sådant pekas vissa områden ut som mer skyddsvärda och vissa verksamheter som kan utgöra ett hot mot dessa. Utpekandet av ett sådant område kan inte heller överklagas enligt förslaget varför det råder en stor rättsosäkerhet kring det hela. Det kan även leda till en informell fridlysning och försvårande av markägarens rätt till den egna fastigheten. Detta är något Svensk Torv motsätter sig.
Här kan du ladda ner remissvaret som pdf
Här kan du ladda ner utredningen: En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden
Branschföreningen Svensk Torvs yttrande till Artskyddsutredningen
Branschföreningen Svensk Torv ser som organisation, med ett 50-tal medlemsföretag, det som positivt att fågeldirektivet och livsmiljödirektivet separeras i två olika lagstiftningar så att de kan implementeras så som EU avsåg det.
Det är också viktigt att implementeringen blir den som avses i EU:s text och inte en försvenskad version med hårdare regler än övriga länder i unionen. Det vore förödande för svenska företag knutna till landsbygden, jordbruket, skogsbruket och torvbruket.
Svensk Torv ser framtagandet av ett Livsmiljöunderlag som vanskligt. I ett sådant pekas vissa områden ut som mer skyddsvärda och vissa verksamheter som kan utgöra ett hot mot dessa. Utpekandet av ett sådant område kan inte heller överklagas enligt förslaget varför det råder en stor rättsosäkerhet kring det hela.
Det kan även leda till en informell fridlysning och försvårande av markägarens rätt till den egna fastigheten. Detta är något Svensk Torv motsätter sig.
Det är även direkt skadligt att regeringen ska kunna utfärda föreskrifter mot vissa åtgärder eller verksamheter i syfte att genomdriva fridlysningsregler. Det innebär att trots att det finns ett täkttillstånd kan detta ändå komma att inte gälla och befintlig verksamhet måste med väldigt kort varsel avsluta sin verksamhet. Det är inte rättssäkert.
Markägarens ansvar för den biologiska mångfalden på den egna marken och kunskapen som markägaren förväntas ha är på en väldigt hög nivå. Det är orimligt att markägare ska ha akademiska kunskaper inom biologi och det riskerar också att innebära negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. När det finns risk för brukande förbud av den egna marken på grund av enskilda arter kommer markägare att vidta åtgärder som leder till att det inte uppkommer någon biologisk mångfald.
Styrkan i Sverige med många markägare och olika skötselmetoder är att det kommer nya nischer i landskapet. Om en sådan nisch är en risk framöver finns det en överhängande risk att det blir en likriktning i skogsskötsel i Sverige. Våra medlemmars täkter är för övrigt en sådan nisch som skapar nya habitat och möjligheter till en varierad biologisk mångfald i landskapet.
Ekologisk kompensation ser Svensk Torv positivt på då det ger en möjlighet för våra medlemmar att bidra med biologisk mångfald och även klimatkompensation för i de delar vår verksamhet som kan anses ha en negativ klimatpåverkan.
Storleken 1 till 1 är dock i många fall för stor för små medlemsföretag och riskerar att leda till att det varken blir någon verksamhet för företaget och inte heller någon ökning av biologisk mångfald eller återställande av dikade torvmarker. Svensk Torv föreslår därför att den ekologiska kompensationen sätts i ett 1:3 ratio.
Pia Holmberg
Ordförande
E-post: info@svensktorv.se
Branschföreningen Svensk Torv